En tillgänglig och sammanhållen rehabilitering av god kvalitet är avgörande för att ge individer goda förutsättningar till en god hälsa och till ett aktivt liv. Därför är rehabilitering en viktig del av hälso-och sjukvården. Rehabiliteringen har dock under en längre tid varit ett område där patienter och anhöriga upplevt att det finns stora brister och människor har fallit mellan stolar.
Problemen har bland annat berott på att ansvaret för rehabilitering är splittrat, att resurserna är begränsade och att rehabilitering inte har haft samma starka status som andra områden inom hälso- och sjukvården.
Socialdemokraternas och Miljöpartiets mål är att varje patient ska få den individanpassade rehabilitering som hen behöver för att leva ett gott liv efter sjukdom. Därför tar vi krafttag för att stärka rehabiliteringen och inrätta ett rehabiliteringscentrum.
Vi vill att rehabiliteringen ska vara en integrerad del i vårdkedjan, tydligt planerad, väl utbyggd och omfatta alla medicinska områden, till exempel strokevård, cancervård och hjärt-lungsjukvård och inom alla övriga områden där rehabilitering behöver ges.
Nu tar vi beslut i Sjukhusstyrelsen om ekonomiska medel för att förverkliga ett kunskapscentrum inom rehabiliteringsområdet samt för att genomföra en förstudie kring digitaliserad rehabiliteringsplan.
I juni beslutade också Sjukhusstyrelsen att tillsätta resurser för att den rehabiliteringsmedicinska öppenvårdsmottagningen på Samariterhemmet ska kunna ta emot fler patientgrupper så som individer med Parkinson men också epilepsi och ovanliga neurologiska sjukdomar. Utöver detta får också Akademiska sjukhuset mer resurser för att kunna erbjuda smärtrehabilitering för tonåringar och unga vuxna upp till 25 år, en patientgrupp där det är mer ovanligt med smärttillstånd men som är i stort behov av insatser av multiprofessionella team.
Arbetet med ett samlat rehabiliteringscentrum på Akademiska sjukhuset fortsätter utifrån det beslut som sjukhusstyrelsen tog 2016. Bland annat har det inrättats en professur i rehabiliteringsmedicin. Rehabiliteringscentret kommer att byggas upp under flera år, där det första steget är att samla forskning, utveckling och utbildning.
Genom en ny organisation och samordning blir verksamhetsområdena smärtcentrum, rehabiliteringsmedicin och paramedicin på Akademiska ett gemensamt verksamhetsområde.
Samordningen innebär fördelar genom möjligheterna att integrera forskning, utveckling och klinisk verksamhet vilket kan öka attraktionskraften och höja statusen för rehabilitering.
Genom ett förändrat och mer värdebaserat och personcentrerat arbetssätt kommer fler yrkesgrupper med olika kompetenser involveras runt patienten i rehabiliteringsteam baserat på patientens behov. Dessa multiprofessionella team kommer att följa patienten genom vårdkedjan från akut insjuknande till den specialiserade öppenvårdsrehabiliteringen, varifrån patienten sedan erbjuds fortsatta kontakter med eventuella vårdgivare och på så sätt erbjuds kontinuitet. I detta ingår även uppbyggnaden av mobila team som kan överbrygga till insatser utanför sjukhuset.
Genom en ökad samverkan och samordning kommer också fler aktörer att kunna involveras i rehabiliteringskedjan till exempel primärvård, kommun, Försäkringskassan och habiliteringen.
Detta är nödvändigt eftersom rehabilitering inte enbart är en sjukhus- eller en sjukvårdsfråga utan i högsta grad en samverkansfråga mellan många aktörer och inte minst med patient och närstående.
En väl fungerande rehabilitering är en viktig del av hälso- och sjukvården. Genom att samla kunskap och kompetens inom rehabilitering vill vi ge området en nystart och höja statusen. Forskning, utveckling och klinisk verksamhet kan dra nytta av varandra. Det är också viktigt att kunskapen inte stannar på sjukhuset, utan sprids genom samverkan med primärvården och kommunerna. Rehabiliteringscentret på Akademiska är en angelägenhet för hela länet.
Vivianne Macdisi, regionråd och sjukhusstyrelsens ordförande (S)
Susanna Tuvemo Johnson, ledamot i sjukhusstyrelsen (MP)