I fredags förra veckan presenterade regeringen ett antal förändringar på skatteområdet som kommer att presenteras i vårförändringsbudgeten för 2015 och i budgetpropositionen för 2016.
Det paradoxala är att de fyra borgerliga partierna, även om de skulle motsätta sig förslagen, i decemberöverenskommelsen åtog sig att släppa fram vad än regeringen föreslår.
Det är särskilt förslagen gällande de så kallade rut- och rot-avdragen som drar till sig uppmärksamheten. I båda fallen leder förslagen till försämringar för hushåll och småföretag som är ideologiskt betingade och vars positiva nettoeffekter på statsbudgeten och samhällsekonomin är tveksamma.
När det gäller rut-avdraget (Rengöring, Underhåll, Tvätt) riskerar förslagen, som till exempel halveringen av avdraget till högst 25 000 kr per år, att slå under benen på hemservicebranschen.
Enligt en aktuell rapport från branschorganisationen Almega, ”Fortsatt tillväxt – nya möjliga hinder”, har hemservicebranschen utvecklats kraftigt sedan 2007 då avdraget infördes.
Tack vare avdraget skapades en helt ny sektor i Sverige med en årlig omsättningsökning på 20 procent. År 2014 uppskattades omsättningen till 6 miljarder kr. Nära 20 000 företag har deklarerat avdraget, varav den överväldigande majoriteten är mikroföretag med färre än tio anställda. Många av de anställda i dessa företag tillhör grupper som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden, som ungdomar, invandrare och lågutbildade.
Det skall medges att alliansregeringen räknade upp en rad udda tjänster som kunde komma ifråga för RUT-avdraget. Låt gå för att regeringen från och med nästa år vill avskaffa avdraget för mer avancerad matlagning och mer avancerat städarbete som rengöring av inomhuspool. Men redan i år vill regeringen avskaffa avdraget för hjälp med läxor och annat skolarbete.
Regeringen är tydligen fast i ett förlegat tänkande där man föreställer sig att endast välbeställda och utbildade familjer utnyttjar läxavdraget. Egentligen borde det vara tvärtom. Dessa familjer kan oftast själv hjälpa sina barn med skolarbetet. Det är lågutbildade och lågavlönade föräldrar som har störst nytta av läxavdraget.
Utan en utvärdering vet vi inte vem som utnyttjar avdraget. I stället för att avskaffa det bör vi uppmuntra familjer med barn med skolsvårigheter att dra nytta av det.
Att avskaffa avdraget därför att högavlönade föräldrar också utnyttjar det rimmar dåligt med målsättningen att utjämna förutsättningarna för att alla elever skall klara sig bra i skolan.
I ovannämnda utredning görs också gällande att rut-avdraget är samhällsekonomiskt lönsamt eftersom det förvandlar svart arbete till vitt och därmed tvärtom ökar skatteinkomsterna. Men regeringen har tydligen bara räknat på den direkta effekten av skattereduktionen.
Resonemanget angående rot-avdraget (Renovering, Ombyggnad, Tillbyggnad) lider av ungefär samma ideologiska färgblindhet. Här skall subventionsgraden sänkas från 50 till 30 procent av arbetskostnaderna upp till 100 000 kronor från och med nästa år med motiveringen att endast höginkomsttagare utnyttjar det.
Igen riskerar en hel bransch att drabbas – nämligen byggnadsbranschen. I motsats till tillverkningsindustrin, drabbades inte byggnadsbranschen av den ekonomiska krisen 2008. Sysselsättningsminskningen inom tillverkning kompenserades av en ökning i byggnadsbranschen, inte minst i små- och medelstora företag. En bidragande orsak till detta var rot-avdraget.
Regeringens förslag bör också bedömas mot bakgrund av Sveriges åtagande vad gäller genomförandet av EU:s småföretagsstadga (Small Business Act). År 2008 formulerade EU tio vägledande principer för stöd till företagsamhet i små- och medelstora företag med upp till 250 anställda.
Principerna avser bland annat uppmuntran till företagsamhet, skattelättnader, regelförenklingar, minskning av uppgiftslämnande, införandet av en servicetjänst med samlad ingång till myndigheternas e-tjänster, konsekvensutredningar av ny lagstiftning samt bättre tillgång till finansiering.
Enligt den senaste sammanställningen från EU-kommissionen finns det cirka 665 000 små- och medelstora företag i Sverige. De svarar för 66 procent av sysselsättningen och 59 procent av mervärdet i svenskt näringsliv.
Mikroföretagen utgör cirka 95 procent av alla företagen. De flesta av dem finns i tjänstebranscher, detaljhandel och byggnad.
Trots frånvaron av en tydlig genomförandestrategi ligger Sverige relativt bra till i uppföljningarna av småföretagsstadgan. Vi ligger över EU-genomsnittet i tillämpningen av de flesta principerna. På senare år har det dock skett en avmattning i införandet av nya åtgärder och Sverige riskerar att halka efter. De aviserade skatteförslagen gör inte saken bättre. I det här fallet har regeringen inte brytt sig om att utföra en konsekvensutredning av förslagen.
Mose Apelblat, frilansskribent, EU-utredare av småföretagsstadgan