Ett (s)vek mot de studieovana

Blivande studenter behöver information om utbildningarnas kvalitet, upplägg, innehåll och utfall. Men den ansvariga ministern ignorerar detta, i strid med riksdagens beslut. Det är anmärkningsvärt, skriver Kristin Öster, Betty Malmberg, Fredrik Christensson, Christer Nylander och Annika Eclund.

Foto: Kalle Assbring

Debatt2016-11-27 12:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), väljer att ignorera frågan om jämförbar information vid studievalet. I stället för att göra det möjligt för blivande studenter att välja utbildning efter kvalitet och användbarhet, så sviker hon alla som vill söka in till högskolan. Det drabbar inte minst ungdomar från studieovana hem.

Blivande studenter har rätt att veta vad de kan förvänta sig av sin utbildning när de gör en av livets viktigaste investeringar. Tyvärr är möjligheten att jämföra utbildningar kraftigt begränsad. Mot bakgrund av detta beslutade ett enigt utbildningsutskott att uppdra åt Universitetskanslersämbetet att se över jämförbarheten i det nya kvalitetssäkringssystemet.

I sin rapport till regeringen bedömde Universitetskanslersämbetet att det nya kvalitetssäkringssystemet lämpar sig dåligt för jämförelser av utbildningskvaliteten. Alla utbildningar följs inte upp och periodiciteten är låg. Universitetskanslersämbetet för fram goda skäl till varför det heller inte är önskvärt att anpassa systemet för att möjliggöra jämförelser. Myndigheten föreslår därför ett självständigt informationsuppdrag.

Vi delar denna uppfattning. Ett informationsuppdrag som är separat, men utgår ifrån kvalitetssäkringssystemet, kan generera mer allsidig information än vad som annars hade varit möjligt. Det är positivt eftersom studenter är intresserade av olika saker, och värdesätter olika aspekter av sin utbildning. Utöver relevanta fakta om utbildningarnas kvalitet skulle blivande studenter ha nytta av information om upplägg, innehåll och utfall.

Högskoleministern verkar dockförvånansvärt tillfreds. Vid en direkt fråga (2016/17:206) om hur ministern avser att gå vidare med frågan om jämförbarhet i utbildningsvalet, så väljer hon att helt ignorera problematiken.

Helene Hellmark Knutsson skriver att hon är nöjd med den information som finns. Det är alltså tvärtemot riksdagens beslut, men är framför allt ett hårt slag mot landets blivande studenter – särskilt de ungdomar som kommer från studieovana hem.

Familjebakgrunden är i dag avgörande i valet att plugga vidare. Bristande information och vägledning gör de blivande studenterna beroende av råd från familj och vänner. Det syns tydligt i valet av utbildning och lärosäte. Studenter från studieovana hem är även överrepresenterade i avhoppsstatistiken.

Felval är en viktig orsak till detta. En stärkt information och vägledning är på så sätt viktiga pusselbitar för att bredda rekryteringen till högskolan. Det är ytterst märkligt att högskoleministern väljer att prioritera bort frågan.

Precis som ministern framhåller finns det redan i dag värdefull information för blivande studenter. Problemet är att den är utspridd och svår att hitta. I själva verket är utbudet rena rama informationsdjungeln där det krävs en akademisk examen för att inte gå vilse. När informationen är svårtillgänglig blir studenter från studieovana hem återigen mer utelämnade.

Vi föreslår därför att regeringen på nytt överväger den fristående uppgift att samordna jämförelser som Universitetskanslersämbetet förespråkar. Ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att samla in, analysera och – på en plats – tillgängliggöra relevant och jämförbar information.

Delar av informationen kan hämtas från kvalitetssäkringssystemet. Annan information kan tas ur Universitetskanslersämbetets statistikdatabas. Uppdraget bör genomföras i nära samarbete med Universitets- och högskolerådet samt lärosätena, och det bör samordnas med nuvarande inrapporteringsprocesser.

Universitetskanslersämbetet bör också få mandat att utkräva den information från lärosätena som behövs för att kunna utföra uppdraget. Till exempel bör det finnas tillgång till information från alumniuppföljningar. Om sådana uppföljningar inte genomförs bör lärosätena få det i uppdrag.

Studenter har rätt att veta om de kan räkna med ett kvalificerat och relevant jobb efter examen. För den som känner sig osäker på om det är värt att läsa vidare är de framtida karriärmöjligheterna ofta avgörande.

För oss är det en självklarhet att studenter som lägger mellan tre och fem år av sina liv i högskolan har rätt att kunna göra välinformerade utbildningsval. Då måste det finnas lättillgänglig, jämförbar information om de utbildningar som finns och vart de leder. För att alla studenter, oavsett bakgrund, ska få tillgång till informationen är det avgörande att den sammanställs på en och samma plats.

Det är anmärkningsvärt att en S-minister som säger sig vilja arbeta för breddad rekrytering så nonchalant väljer att ignorera frågan.

Kristin Öster

Ordförande Saco studentråd

Betty Malmberg

Ledamot i Riksdagens utbildningsutskott (M)

Fredrik Christensson

Ledamot i Riksdagens utbildningsutskott (C)

Christer Nylander

Ledamot i Riksdagens utbildningsutskott (L)

Annika Eclund

Ledamot i Riksdagens utbildningsutskott (KD)

Läs mer om