Europa står inför ett viktigt vägval när det gäller synen på kvinnan, på hennes hälsa, sexualitet och rätt till sin kropp. Det är avgörande för den framtida ekonomiska, sociala och arbetsrättsliga utvecklingen i de europeiska länderna att vi stärker kvinnans ställning i samhället.
Vi ser med oro hur konservativa högerkrafter mobiliserar i Europa för att begränsa kvinnans frihet och mänskliga rättigheter.
Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem i hela Europa och ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa. För att underlätta situationen för våldsutsatta kvinnor och deras barn är ökad forskning, utbildning och kunskap om våldets kännetecken, dynamik och konsekvenser nödvändigt.
Efter den europeiska finanskrisen har högerkonservativa, nationalistiska och religiösa grupper blivit mer högljudda och de föder sig på den socialekonomiska oro och rädsla som spridit sig bland medborgarna i de europeiska länderna. Den ekonomiska krisen har också lett till nedskärningar, bland annat i hälso- och sjukvården, i de europeiska länderna vilket försvårar och försvagar kvinnors möjlighet att få stöd och hjälp.
Det finns alltså ett växande hot mot kvinnans rätt till sin kropp samtidigt som frågor om abort, våld mot kvinnor och hbtq-rättigheter engagerar allt fler europaparlamentariker.
Det är hög tid att bygga upp ett proaktivt europeiskt arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor, sexuellt våld och sexuella trakasserier. För att det ska lyckas krävs politiskt mod och ledarskap i Sverige och i Europa. Det politiska arbetet i Europa kan inte endast stanna vid ambitionen att hålla tillbaka de högerkonservativa och religiösa krafternas försök att försämra kvinnors fri- och rättigheter, när de till exempel försöker införa restriktiva abortlagar i medlemsländerna. Den europeiska politiken och europaparlamentariker måste dessutom våga aktivt kämpa för att stärka och flytta fram positionerna för kvinnor i hela Europa.
På Irland, Malta och i Polen är abort förbjudet eller endast tillåtet för att rädda moderns liv. I Spanien, Litauen, Slovakien och Ungern är hårdare lagar på gång i abortfrågan.
Trots att lagar om abort, sexualundervisning och våld i nära relationer inte ligger inom ramen för Europaparlamentets beslutandekompetens så är de nära sammankopplade med frågor om hälso- och sjukvården och brottsförebyggande insatser vilket Europaparlamentet och medlemsländerna kan jobba aktivt med om de vill. Sverige är ett föregångsland när det gäller jämställdhet i ett internationellt perspektiv. Trots det märker vi att det är samma jämställdhetsfrågor som engagerar och debatteras i dag som för 30 år sedan. Det visar att vi har mycket kvar att göra även i Sverige.
En verksamhet som länge har arbetat med dessa frågor är Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet, som är ett kunskaps- och resurscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. I NCK:s uppdrag ingår att utveckla och sprida kunskap inom dessa ämnesområden och att omsätta kunskapen till praktisk handling och konkret hjälp för våldsutsatta kvinnor. En framgångsfaktor i arbetet har varit det nära samarbetet mellan universitetet och den kliniska verksamheten vid Akademiska sjukhuset, eftersom det möjliggjort forskning och utbildning inom detta område.
Två exempel på konkreta arbetsmodeller som NCK arbetar med och som vi anser att andra EU-länder borde implementera är Kvinnofridslinjen samt det nationella handlingsprogrammet för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp.
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit våldsutsatta kvinnor kan ringa dygnet runt för att få hjälp och stöd från utbildad personal. Handlingsprogrammet är enkelt och tydligt, det inkluderar en bevissäkringslåda för vårdpersonal att använda vid misstanke om sexuellt övergrepp. I den finns en checklista och allt som krävs för de prover som måste tas för att underlätta möjligheten att säkra bevisning inför en eventuell juridisk process.
Vi tror att det arbete som görs i Sverige och den kompetens som NCK besitter skulle kunna utvecklas till ett samarbete på den europeiska arenan för att dels stärka forskningen och utbildningen inom området dels förbättra bemötandet av och villkoren för våldsutsatta kvinnor.
Framförallt skulle ett europeiskt centrum för kvinnofrid möjliggöra ett europeiskt samarbete och kunskapsutbyte i dessa frågor vilket kan leda till det förebyggande arbete och den attitydförändring som krävs för att förbättra kvinnors hälsa och stärka kvinnans ställning i samhället, inte bara i Sverige utan i hela Europa.
Carin Jämtin, partisekreterare Socialdemokraterna
Jytte Guteland, kandidat till Europaparlamentet
Vivianne Macdisi, landstingsråd i Uppsala län tillika ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse