EU utgör inte ett hot mot den kommunala självstyret i Sverige, skriver Hadar Cars (bilden) och Amelie Tarschys Ingre, båda FP.
Till EU-motståndets paradnummer hör att beskriva EU som en jätte Glufs Glufs – som någon som söker ta över så mycket beslutanderätt som det bara går. Så till exempel pekar motståndarna på att 60 procent av de kommunala besluten påverkas av EU. Det visar, säger de, att unionen är ett hot mot den kommunala självstyrelsen.
Siffran 60 procent förekommer i en rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och bygger på en utredning från 2010 av statsvetaren Linda Nyberg vid Lunds universitet. Hon har gått igenom dagordningarna i fullmäktige i ett trettiotal kommuner och undersökt hur stor del av ärendena som direkt eller indirekt påverkas av EU. Nybergs uppgifter är säkert korrekta. Frågan är vad de säger om den kommunala självstyrelsen – om den är hotad.
Kommunerna upphandlar varje år varor och tjänster för hundratals miljarder kronor. Upphandlingen omfattar allt som behövs i den kommunala verksamheten. Hit hör till exempel skolmat, hemtjänst, snöröjning och väg- och husbyggen. Om något skall köpas – och i så fall vad – avgör kommunerna själva. Vad EU föreskriver är att grundprincipen om fri konkurrens – en grundbult i det europeiska samarbetet – måste garanteras. Det innebär att alla företag inom EU skall ha rätt att lämna anbud och att alla som gör det skall behandlas lika. När flera lämnar anbud ökar kommunens möjligheter att jämföra priser och kvalitet och därmed att välja det bud som ger största möjliga nytta till lägsta rimliga pris så att medborgarna får valuta för skattepengarna.
EU:s konkurrensregler öppnar för svenska företag att erbjuda sina produkter och tjänster inom hela unionen. De får en marknad med över 500 miljoner konsumenter. För ett starkt exportberoende land som Sverige innebär detta stora fördelar.
Vid all offentlig upphandling finns risk för olagliga väntjänster och bestickningar. Därför är det bra att EU:s krav på fri konkurrens motverkar risken för korruption.
Att kommunerna inom EU måste följa konkurrensregler som är gemensamma för dem alla betyder inte att EU lägger sig i vad som beslutas i kommunfullmäktige. Det är fortfarande våra lokala politiker som fattar beslut om vad som skall göras.
Genom att tillhandahålla resurser för projekt söker unionen inspirera till utveckling inom olika områden. Kommuner och andra aktörer kan söka hjälp att finansiera verksamheter som ligger i linje med EU:s mål. Så till exempel kan EU använda sina strukturfonder för att delfinansiera projekt som syftar till regional tillväxt eller till att underlätta för invandrare som jobbar med äldreomsorg att lära sig bättre svenska.
EU:s ansökningshandlingar och reglerna för utbetalningar är krångliga och en del kommuner väljer därför att avstå från att söka projektbidrag från EU. Regelverket kan behöva ändras men att påstå att möjligheterna att få stöd från EU skulle utgöra ett hot mot den kommunala självstyrelsen är långsökt.
Stora delar av de svenska miljölagarna kommer från EU och gäller således för alla länder i unionen. Syftet är att skydda människor, djur och växter, vatten, skog och luft. Självklart påverkar lagarna kommunernas samhällsplanering, byggnation med mera. Men är det rimligt att beskriva dem som hot mot den kommunala självstyrelsen?
På flera områden där medlemsstaterna bestämmer finns det behov av informationsutbyte. När t ex andelen äldre växer i Europa behöver formerna för vård och omsorg, för kortare kötider och för användning av läkemedel utvecklas. Genom att utbyta idéer och erfarenheter om vad som gått bra eller mindre bra i andra EU-länder kan situationen för de äldre förbättras. EU tar ofta initiativ till och organiserar ett sådant informationsutbyte och sprider genom rapporter uppgifter om vad som framkommit. Många kommuner deltar och påverkas av detta. Men det inskränker knappast deras självbestämmande.
Svenska kommunallagar fortsätter vara styrande för den kommunala verksamheten i landet. När vi gick med i EU ersattes en del av dessa lagar med lagar som gäller inom hela EU. EU-lagar som tillkommit därefter har Sverige som de andra medlemsstaterna varit med att utforma och anta. Att någon av dessa lagar skulle utgöra ett hot mot den svenska kommunala självstyrelsen avvisar vi bestämt.
Hadar Cars, FP
Amelie Tarschys Ingre, FP