EU:s framtid hänger på friheten

EU-systemets brister måste åtgärdas nu för att möjliggöra ett samarbete som håller också i framtiden, skriver Tina Acketoft (L).

Tina Acketoft (L)

Tina Acketoft (L)

Foto: LEIF R JANSSON / TT

DEBATT2016-04-29 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Storbritannien folkomröstar om sitt medlemskap i juni. Polen styrs av ett parti som inskränker pressfriheten, monterar ned rättsstaten och vill totalförbjuda abort. I Ungern fortsätter Orban att närma sig Putin. Själva själen i EU-samarbetet – den fria rörligheten – är på flera fronter satt under hot.

För första gången under mina barns livstid måste de ta med passet när de besöker vänner i Europa.

Vi Liberaler vet att samarbete mellan Europas länder är receptet för fred och frihet. Vi vet att Europas kriser bara kan lösas gemensamt. Liberalerna är Sveriges mesta EU-vänner. Men vänner måste också kunna vara ärliga mot varandra. EU-systemet behöver förändras. Vårt nästa Europamanifest bör därför bygga på följande tre grundprinciper:

1) De europeiska värderingarna.

Det som EU en gång grundades kring – demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer – får aldrig tummas på. Den stat som inskränker detta kan inte samtidigt åtnjuta EU:s fördelar och bidrag.

2) Det europeiska samarbetet.

Gemensam brottsbekämpning. I mars slogs Europa ännu en gång av den fasansfulla terrorismen. Det som förenar terrorister är deras hat mot den liberala idén att varje person har rätt att välja hur den vill leva sitt liv, utan religiösa eller ideologiska pekpinnar. EU byggdes på denna princip, och måste nu stå upp för den. Vi behöver därför samarbeta mer på området för brottsbekämpning. Länders säkerhetstjänsters bristande tillit till varandra har gjort att man inte kan möta hoten effektivt. Inrättandet av en gemensam gränskontroll, EU:s FBI, en åklagarmyndighet för gränsöverskridande brottslighet, och stärkandet av EU:s underrättelseanalys, är alla viktiga åtgärder som krävs som en följd av att gränser monterats ned mellan länderna.

Sociala rättigheter ska inte heller i framtiden innefattas i EU:s kompetens eller påtvingas medlemsstaterna uppifrån.

De europeiska folken har skapat skilda trygghetssystem för sina medborgare. Att dessa ser olika ut är bra både för demokrati – medborgarna måste ha rätt att välja hur de vill bli beskattade – och för pluralism – olika välfärdssystem måste kunna rymmas inom ramen för EU. Därför är det mycket oroande att regeringen talar med kluven tunga på detta område. Samtidigt som man säger sig vara mot ett Brexit och försäkrar Storbritannien om att EU inte ska bli ett överstatligt socialdemokratiskt projekt, driver Stefan Löfven och Ylva Johansson på för det så kallade ”Social Europe” och ett socialt protokoll. Det är just den typen av reformer som får frihetliga länder att ifrågasätta EU-samarbetet. Vi som är Liberaler och EU-vänner måste nu ta tydlig ställning för subsidiaritetsprincipen.

3) Det europeiska torget.

Ska EU vara legitimt måste medborgarna ha anledning att känna ansvar och delaktighet i dess politiska system. Unionen skapades inte av demonstrerande massor – unionen tillkom vid förhandlingsborden efter två världskrig för att förbättra livet för de krigströtta européerna. En demokratisk alleuropeisk offentlighet måste tillåtas växa fram. Ökad insyn i och kunskap om det europeiska samarbetet och hur det påverkar det svenska politiska systemet är viktiga steg på vägen. Här kommer krävas ett flertal distinkta åtgärder och insatser för att öka kunskapen och medverkan från medborgarna.

Det står klart att ingen av Europas kriser uppstått ur intet.

Flyktingkrisen hade inte drabbat Europa lika hårt om Schengensamarbetet också innefattat en gemensam yttre gräns och en gemensam asylpolitik.

På samma sätt hade de ungerska och polska rättsstaterna inte lika lätt monterats ned om EU haft straffmekanismer för länder som struntar i mänskliga rättigheter. Det finns ingen tid att förlora. EU-systemets brister måste åtgärdas nu för att möjliggöra ett samarbete som håller också i framtiden och i det arbetet krävs att också Liberalerna utvecklar sin politik på området.

Tina Acketoft (L), riksdagsledamot i EU-nämnden

Läs mer om