Få aktörer, lite valfrihet

Den rödgröna majoriteten begränsar valfriheten inom SFI, skriver Mohamad Hassan (L)

Valfrihet. Det behövs en mångfald av aktörer inom SFI-undervisningen, skriver Mohamad Hassan (L)

Valfrihet. Det behövs en mångfald av aktörer inom SFI-undervisningen, skriver Mohamad Hassan (L)

Foto: Nina Leijonhufvud

Debatt2016-07-11 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För Liberalerna och liberalismen innebär mångfald och valfrihet något bra. Som individ är du fri att bland flera alternativ välja det som passar dig och dina behov bäst. För oss liberaler är det viktigt att denna frihet omfattar alla, oavsett om du har bott i Sverige hela ditt liv eller om du är nyinflyttad.

Svenska för invandrare (SFI) i Uppsala kommun utvecklas nu i motsatt riktning. Valfriheten begränsas kraftigt och konkurrensen mellan verksamheterna, som sporrar till hög kvalitetet, försvinner i stort sett helt. Efter en ny upphandling kan det som resultat komma att finnas endast två aktörer som får driva lärarledd SFI, kommunens egen verksamhet och en annan aktör.

Den rödgröna majoriteten hade möjlighet att förlänga det befintliga avtalet, som arbetades fram under min tid som ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, för att fortsatt låta en mångfald av olika aktörer som studieförbund, privata bolag och stiftelser (exempelvis Folkuniversitet, Hermods, Lernia och Alpha CE) samt verksamhet i kommunal regi och statliga bolag att bedriva SFI-undervisning i Uppsala kommun. I stället valde S, MP och V att tvinga fram en ny upphandling, med begränsning för bara en aktör att få komplettera kommunens verksamhet.

Fram till nu har vi haft ett valfrihetssystem som fungerat och uppskattats av såväl utbildningsanordnare som elever. Det skrotas nu. Då majoriteten valde att inte förlänga fungerande avtal tycker jag som liberal att det var glädjande att det i alla fall blev en upphandling. Risken att S, MP och V skulle låta all verksamhet övergå till den kommunala utföraren var överhängande stor.

Men effekten av att nu endast ha två aktörer inom SFI är i praktiken att man överger valfrihetssystemet.

Jag uppfattar detta som det överordnade målet med agerandet. För mig som har jobbat med dessa frågor och även har egna erfarenheter av att gå SFI-utbildning, känns avvecklingen av mångfald och valfrihet inom SFI:n tråkig och oroväckande.

Vid den första upphandlingen 2008 och vid införandet av valfrihetssystem 2013 uppstod, som alltid vid förändringar, uppstartsproblem. Vissa aktörer hade såväl organisatoriska problem som kvalitetsproblem. Krafttag mot detta resulterade i att en aktör fick lämna eftersom kvalitetskraven inte uppfylldes. Nu, efter att de olika aktörerna satsat och hittat en välfungerande organisation med lärare och övrig personal samt lokaler, så dras mattan undan för dem.

Uppsala kommun har just nu en av de bästa SFI-modellerna i landet. Eleverna är nöjda, köerna är obefintliga och resultaten är i topp. Flera kommuner har tittat på vår modell och Växjö kommer att införa den vid årsskiftet. Men här i Uppsala går vi bakåt. Det mest olyckliga är att detta sker i en tid då fokus ska ligga på hur integrationen ska gå snabbt och språkutbildning måste kunna erbjudas utan kötid.

Att byta modell är alltid riskabelt. Jag har erfarenhet av två byten och det tar tid och kraft att göra skiftet. Lärare ska rekryteras och den nya personalgruppen hitta samarbetsformer. Lokaler och utrustning ska dimensioneras. Elever ska byta lärare (från en gammal leverantör till en ny). Det blir alltid mindre eller större problem vid skiften. Nu gör S, MP och V ett skifte precis i ett läge där Uppsala förväntas få ett ökat antal elever. Färre leverantörer ska klara ett större elevunderlag, samtidigt som de hittar nya former för sin verksamhet.

På område efter område har de rödgröna ideologiska skygglappar på och avvecklar välfungerande modeller hellre än att låta verksamheter utvecklas och växa med uppgiften. Genomgående beslutar S, MP och V att avveckla avtal utan utvärdering eller kvalitetsbrister, på grund av ideologiska motiv. Det gynnar inte företagsklimatet i Uppsala. Hur mycket än Marlene Burwick pratar väl om företagen så agerar hennes partikamrater tvärtemot och gör det svårt att vara företagare i Uppsala kommun.

Till råga på allt, eller glädjande nog, så har de rödgröna klantat till sig när det gäller själva upphandlingen. Flera formella fel har begåtts och beslutet är nu, med rätta, överklagats av flera utbildningsanordnare. Än går det alltså att rädda den nuvarande modellen. S, MP och V kan inte vänta hur länge som helst på att överklagandet ska avgöras. De kan utlösa den option på ett år som finns i det nuvarande avtalet, och låta aktörerna fortsätta, för att i lugn och ro tänka ut en smart lösning.

I en orolig tid, då människor kommer till vårt land för skydd eller arbete, är Uppsala kommuns uppgift att säkerställa en god svenskundervisning, som kan leda vägen till självförsörjning och integration. Liberalerna kan inte låta den rödgröna majoriteten sätta krokben för Uppsala och dess nya invånare. Gränsen är nådd. Här måste kommunstyrelsens ordförande visa att Uppsala står för en kvalitativ SFI och ett välfungerande, långsiktig och förutsägbar företagsklimat.

Mohamad Hassan

Kommunalråd (L)

Läs mer om