Det är krig i Europa sedan 24 februari 2022. En verklighet som är svår att ta in fullt ut. EU, Europa och Sverige rustar militärt och inom civilförsvaret i rekordfart. Men enligt Riksrevisionen går upprustningen inom just civilförsvaret och hälso- och sjukvården ändå för långsamt.
Regeringen tar ett nationellt helhetsgrepp och vill införa snabbspår för civilplikt inom bland annat vården. Fokus är på legitimationsyrken. Uppdraget går nu till Socialstyrelsen att utreda förutsättningarna för nationell civilplikt. Analysen skall vara klar till hösten.
På grund av det allvarliga säkerhetsläget har Region Uppsala samtidigt beslutat att krigsplacera samtliga tillsvidareanställda inom regionen (UNT 14/3). Ett helt nödvändigt beslut för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar vid höjd beredskap och krig.
Att breda sparkrav i vården slår mot kris- och katastrofberedskapen i sig är på samma gång uppenbart. Sverige saknar 2230 vårdplatser, vilket Läkartidningen har rapporterat om. Socialstyrelsen menar att behoven av att öka antalet vårdplatser brådskar. Socialstyrelsen slår larm om att regionerna inte har tillräcklig vårdkapacitet för allvarligare samhällskriser, terrorangrepp och krig inkluderade.
Endast 3 av landets 21 regioner klarar att ta emot ett större antal skadade och vårdbehövande. Till dessa tre räknas inte Region Uppsala. Vi kan inte ha en vardag där sjukvården inte kan hantera kriser från dag ett, skriver Socialstyrelsens generaldirektör. Vården måste fungera redan före en eventuell större kris (DN debatt 8/1). Ansvaret ligger på regionerna.
Att vården vid Akademiska sjukhuset är hårt ansträngd är känt. Vårdplatser, personal och kompetens saknas fortfarande. Vårdköer växer, personal är hårt pressad. Under 2024 planerade Region Uppsala att spara in mer är 500 miljoner kronor på vården enbart vid Akademiska sjukhuset. Utfallet blev minskade vårdresurser för nästan 400 miljoner kronor. Åtgärder som nu blir kontraproduktiva i relation till förmågan att rusta vården och civilförsvaret i regionen.
Är sjukhusets resurser för kris- och katastrofberedskap drabbade? Hur har ni förvissat er om att krisberedskapen och skyddet av medborgarna inte försvagas och undermineras? Hur har riskanalyserna utfallit?
Till sparkraven inom Region Uppsala adderas nu 700 miljoner kronor för 2025. Huvudparten gäller Akademiska sjukhuset. Enligt regionledningen måste hundratals tjänster dras in på sikt. Detta samtidigt som det fortfarande råder brist på nyckelkompetenser på vårdgolvet. Främst sköterskor. Ett observandum är att det inte råder någon egentlig brist på utbildade sköterskor i samhället. Problemet är i stället att många väljer annan arbetsgivare än Akademiska sjukhuset eller helt enkelt väljer att lämna yrket. 13 000 sköterskor i landet har valt att göra det senare under kort tid.
Konsekvenserna blir att vårdplatser måste hållas stängda vilket innebär att Akademiska sjukhuset förlorar viktiga intäkter. Även satsningar på den högspecialiserade vården blir lidande. Fler öppnade vårdplatser gynnar högspecialiserad vård samtidigt som sjukhusets kostnader för vård som måste köpas av annan vårdgivare på grund av plats- och personalbrist kan minskas.
Att Region Uppsala inte klarar vårduppdraget är i dag uppenbart (UNT Debatt 25/5-24). Regionstyret har helt enkelt givit upp anser UNT:s ledarsida (UNT 21/3). Sjukhusstyrelsens ordförande konstaterar resignerat att pengarna inte räcker.
Lyft blicken, det är krig i Europa. Uppvakta regeringen som driver frågan om nationell civilplikt och utverka stöd som säkrar Akademiska sjukhusets centrala roll i regionens civilförsvar och katastrofhantering. Skyddet av medborgarna kräver detta.
Att avsiktligt fortsätta krympa Akademiska sjukhusets vårdkapacitet under pågående krig i Europa är farligt, ansvarslöst och absurt. Dags för Region Uppsala att lämna över styrningen av universitetssjukhuset till staten.