Energimyndigheten har granskat Fjärrvärmenämnden, dit fjärrvärmekunder kan vända sig för medling med fjärrvärmeföretagen. Myndigheten konstaterar att nämnden inte fungerar och föreslår att den läggs ner. Det kan inte göras om inte ett alternativ står klart!
Villaägarnas Riksförbund håller med om att Fjärrvärmenämnden inte klarar sitt uppdrag. Från att under flera år hanterat en handfull ärenden, eller som under 2020 ha inga ärenden, rasslade det in 423 stycken under 2023 fram till november. Därefter registrerades 832 ärenden fram till augusti 2024. Handläggningstiden på mellan 2 och 3 månader har förstås förlängts som konsekvens.
Huvudproblemet är Fjärrvärmenämndens tandlöshet inför kundernas förväntan på att få stöd gentemot en monopolaktör som kraftigt höjer sina priser. Fjärrvärmen verkar på ett naturligt monopol. En kund kan visserligen lämna monopolet och byta till luftvattenvärmepump, men det innebär en investeringskostnad på över 100 000 kr. Så det är inget kunderna i praktiken har lätt att göra.
Under många år var fjärrvärmen prismässigt en stabil och pålitlig leverantör. Fjärrvärmen finns i 285 av Sveriges 290 kommuner och har stor betydelse i att minska utsläpp av luftföroreningar från hushållens uppvärmning. Men 2023 höjde tio fjärrvärmeföretag sina priser med 20 procent eller mer. För 2024 konstaterar Energiföretagen att många fjärrvärmeföretag höjt sina priser med 10–17 procent.
I Uppsala höjde Vattenfall priserna vid årsskiftet med 12,87 procent, i närliggande Östhammar och Österbybruk höjde Nevel priset med 30,8 procent. Höjningarna var så pass stora att energiminister Ebba Busch (KD) anmärkte att ”något var ruttet” med fjärrvärmemarknaden.
Inför höjda priser på en monopolmarknad har vi kunder en förväntan att kunna vända oss någonstans för att pröva dess rimlighet. Vi ser hur denna funktion finns i andra instanser som med Hyresnämnden och Allmänna Reklamationsnämnden. Men Fjärrvärmenämnden prövar inte priserna – dess kanske mest efterfrågade uppgift. Energimyndigheten föreslår nu alltså att nämnden läggs ner.
Detta vore dock att ställa fjärrvärmekunderna helt ensamma utan någonstans att vända sig. Energimyndigheten kritiserar också att Fjärrvärmenämndens handläggningstid försvårar för fjärrvärmeföretagen då processen uppskjuter de aviserade prishöjningarna. Mot detta går också att hävda att just handläggningstiden varit nämndens bästa funktion då den modererat företagens iver att höja priserna på ett orimligt sätt.
Villaägarnas Riksförbund menar att Fjärrvärmenämnden istället för att läggas ner bör flyttas till Energimarknadsinspektionen. Detta övervägs även av Energimyndigheten som menar att inspektionen skulle ha en synergi med andra uppgifter inför det här uppdraget.
Energimarknadsinspektionen bör även ges i uppdrag att upprätta ett regelverk kring fjärrvärmebranschen så att den i så stor utsträckning som möjligt efterliknar en konkurrensutsatt marknad. Centralt är att priserna på sikt följer den allmänna inflationen (KPI). Naturligtvis ska hänsyn tas för framtida investeringsbehov, men det måste också finnas starka incitament för monopolföretagen att ständigt öka både effektivitet och produktivitet. Som på en konkurrensutsatt marknad.
Med dagens ordning känner många fjärrvärmekunder en oförutsägbar utsatthet, där hushållsekonomin påverkas substantiellt utifrån fjärrvärmeföretagens prisförändringar. Medling med Fjärrvärmenämnden upplevs inte meningsfull utifrån dess bristande betydelse och förutsättningar. För att upprätthålla en attraktiv fjärrvärmemarknad bör därför Fjärrvärmenämnden flyttas och inlemmas i Energimarknadsinspektionens arbete – inte bara försvinna.