Debatt: Folkbibliotek ska vara elitkultur

De offentligt finansierade och politiskt styrda kommunala folkbiblioteken är de mest besökta, de viktigaste och mest uppskattade elitkulturinstitutionerna. De ska på ett professionellt sätt erbjuda människor fri tillgång till information, ett kvalitativt urval litteratur i olika former och arbeta med läsfrämjande insatser för alla målgrupper.

Men frågan är om alla bibliotekschefer, bibliotekarier och andra som är verksamma på folkbiblioteken förstår vad det innebär att arbeta på en elitkulturinstitution? Är det någon som ens vågar erkänna detta faktum? Att de tillhör en elit?

Varför är folkbiblioteken elitkulturinstitutioner? Det första skälet är väldigt enkelt. Därför att det är en lagstadgad kommunal kulturverksamhet. I bibliotekslagen (1996:1596) står det bland annat: ”2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek.”

I den nya reviderade bibliotekslagen som träder i kraft den 1 januari 2014 är skrivningen skarpare. Folkbibliotekens uppdrag är att vara tillgängliga för alla och anpassade till användarna, särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Förslaget innebär också att grundläggande kvalitetskrav införs när det gäller utbud av medier och tjänster.

Det andra skälet till att folkbiblioteken är våra viktigaste elitkulturinstitutioner är att personalen har en hög akademisk utbildning. De tillhör en elit. En privilegierad elit som administrerar författares och översättares verk.

Det tredje skälet till att folkbiblioteken är de viktigaste elitkulturinstitutionerna är att själva utövandet av makt till sitt uttryck är fostrande och förhoppningsvis uppbyggligt. Personalen ska lyfta fram den goda kvalitetslitteraturen och sträva efter att nå alla dessa människor som inte har insett hur viktigt det är med böcker och läsning. Alla människor som inte kommer till folkbiblioteken och förstår hur betydelsefullt det är med bildning, demokrati, informations- och yttrandefrihet.

Ett fjärde skäl till att folkbiblioteken är våra viktigaste elitkulturinstitutioner är att det sker ett ständigt urval av litteratur. Bibliotekarierna gör bedömningar av vad som är mest lämpligt för människor att läsa och låna. Det sker ofta i dialog med människor och är en grannlaga uppgift. Vad är litterär kvalitet? Hur mycket ska storsäljarna på marknaden påverka? En begränsad budget innebär oupphörliga val som bibliotekarierna dagligen bestämmer. Inser de den enorma makt de faktiskt har?

Ett femte skäl till att folkbiblioteken är de viktigaste elitkulturinstitutionerna är att de är en del av den allmänna välfärden. Kommunerna ska garantera att alla medborgare har tillgång till folkbibliotek av god kvalitet. Folkbiblioteken som en social kompensation, en social garanti och service, och ett slags social investering för alla människor oavsett kön, klass, etnisk härkomst, funktionshinder och ålder.

Om de kommunala folkbiblioteken som de viktigaste elitkulturinstitutionerna fullgör sina politiska uppdrag kommer de alltid att vara relevanta för människor. Det är ett stort och svårt ansvar. Då måste ansvariga kommunpolitiker och alla som arbetar på folkbiblioteken förstå vad de dessa uppdrag verkligen innebär. Och stå upp för detta. Ett folkbibliotek är ingen bokhandel.


Författare och kulturchef i Strängnäs kommun
Elitkulturinstitution. Det finns fem skäl till att folkbiblioteken är våra viktigaste elitkulturinstitutioner, skriver Christer Hermansson.Foto: tomas lundin
Kulturdebatt
Biblioteken
Lisa Irenius 5/10, Kia Gumbel 15/10