Vi lever i osäkra tider. Samarbeten som har byggts upp under lång tid ifrågasätts. Högerextrema krafter stärks. Vi ser mer och mer av faktaresistens. Och mer av desinformation. Falska påståenden sprids på allt fler sätt. Om något är vetenskapligt belagt, eller ens grundat på någon typ av fakta alls, blir allt svårare att se.
Den tekniska utvecklingen har åter öppnat för onyanserad propaganda. Sådan propaganda är inte något nytt i vår historia, men den måste alltid bemötas med kunskap och utbildning.
Sverige har kunnat fortsätta att investera i utbildning och forskning. Men det ska vi aldrig ta för givet. Vi har redan sett hur många länder i vår omvärld under de senaste åren gjort kraftiga besparingar inom sin forskning och högskolesektor. Det är en oroväckande utveckling, och där vill vi gå en annan väg. Men även i Sverige finns ett arbete att göra. Vi behöver inse att många människor inte har lika stor tillit till forskning och fakta som tidigare. Vi behöver också inse att många människor inte upplever att högskolan är något för dem. Som känner otrygghet och oro över framtiden när samhälle och arbetsmarknad förändras. Som känner att det växande välståndet inte kommer alla till del.
För att möta framtiden måste fler få möjlighet att studera vidare. I hela livet.
Högskolan ska vara en möjlighet för de många, inte för de få. Därför bygger regeringen ut högskolan i hela landet med nära 25 000 utbildningsplatser till 2021. Det innebär 2 000 nya utbildningsplatser vid Uppsala universitet. För utbyggnaden tillför regeringen nya permanenta resurser för varje ny högskoleplats, och utöver detta görs stora satsningar på forskning som kommer öka forskningsanknytningen i utbildningen.
Regeringen satsar även extra på Campus Gotland vid Uppsala universitet som förstärks med 8 miljoner kronor årligen under fem år så att att den forskning och utbildning som redan sker i samverkan med näringsliv och offentlig sektor kan utvecklas ytterligare.
Att forskning och högre utbildning bedrivs i hela landet är viktigt för regeringen. Det ger människor möjlighet att studera samtidigt som det skapar tillväxt och jobb.
Sverige har redan många framgångsrika universitet och högskolor med utbildning av hög kvalitet där Uppsala universitet är bland de 100 bästa i världen på olika rankinglistor. Men kvalitetsarbetet måste fortsätta. På regeringens initiativ får Sverige för första gången ett system som tar ett samlat grepp om kvalitetssäkringen av både utbildning och forskning. Utöver detta investerar regeringen 250 miljoner kronor per år för att stärka kvaliteten på utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Och vi har startat en stor utredning om hur högskolan bäst ska finansieras och styras i framtiden.
Studenters trygghet behöver stärkas för att fler ska känna sig hemma i högre studier.
Regeringen har höjt studiemedlen med ungefär 300 kronor per månad och föreslår även att skydd av sjukpenninggrundande inkomst, SGI, också ska gälla för studerande som inte får studiemedel. Möjligheten till deltidssjukskrivning för studenter är även under utredning. Samtidigt är vi inte nöjda, utan ytterligare steg behöver tas för att öppna upp högskolan för fler. Studenter är i många fall en utsatt grupp, och då måste samhället erbjuda ett starkare skydd.
För att möta faktaresistensen måste vi sluta kunskapsklyftorna.
Och här blir universitet och högskolors utbildningar men även deras öppenhet mot det omgivande samhället avgörande. En grundläggande uppgift för universitet och högskolor i ett demokratiskt kunskapssamhälle är att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. Som bidrar till folkbildning, till diskussion, till utveckling, och till att öka människors livschanser. För att nå dit behöver fler få möjlighet att studera vidare och få en trygg studiegång. Inte färre.
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S)
Jakob Stone, ordförande Laboremus, socialdemokratiska studenter i Uppsala