Integration är en av de viktigaste samhällsfrågorna i Sverige.
Vad är integration?
Jag antar att integration är en lång process, där en människa från en mycket annorlunda kultur, tillhörande en grupp i minoritet i ett samhälle, går till att bejaka majoritetens grundvärderingar.
För att klara av att bli integrerad är det viktigt att lära sig om det nya samhällets villkor och särskiljande beteenden. Samtidigt som man gärna är stolt över sitt ursprung.
Går man före i kön eller väntar man på sin tur? Slänger man skräp överallt eller gör man det i soptunnan? Kan man tala och skratta högt hur man vill på bussen eller offentliga platser, eller bör man visa respekt på ett sådant sätt att man pratar lugnare och använder hörlurar när man lyssnar på musik? Cyklar man på gångbana? Röker man cigarett var man vill? Ska man ha grannars godkännande om man har fest sent på kvällen?
Vi nyanlända till Sverige kan alla bestämma oss att för att vilja bli en integrerad del av ett samhälle eller ej. Svenskar kan välja att hjälpa oss nya svenskar att lättare integreras och bidra till vårt gemensamma bästa.
Personligen är jag mycket tacksam över att jag haft flera svenskar som på många sätt bidragit till att jag snabbt fått bli en del av det svenska samhället. En självförsörjande del som tänker bidra till att alla i Sverige får en positiv framtid.
Vad kräver integration för en nyanländ?
Det är min övertygelse att Sverige kan skapa mycket bättre möjligheter för att nyanlända ska känna sig välkomna och delaktiga i det svenska samhällsbygget. Ett av de viktigaste verktygen är det fantastiska svenska föreningslivet.
Personligen tror jag att främst idrotten kan användas mycket mer som verktyg för bättre integration.
Idrotten kan direkt inkludera och den fostrar gemenskap för framgång. Idrotten har också sitt eget språk och kan därför i början av en etablering i ett nytt land överbrygga språkliga problem. Genom regelbundna möten kopplade till idrotten ges också vi nya invånare en chans att praktiskt få träna svenska. Det är genom idrotten, skola och jobb som vi på allvar kan integreras och snabbt få bidra i stället för att förpassas till bidragstagare.
Uppsala kommun har fattat beslut om att höja hyran på sporthallar från 80 till 150 kronor i timmmen.
Det är en helt oacceptabel och oklok förändring då det försämrar integrationsarbetet, eftersom de flesta unga nyanlända deltar på nästan alla idrottsaktiviteter som ger dem möjlighet att träna svenska, hitta vänner, ge ett socialt sammanhang etcetera. Eftersom kostnaden för hyran redan är begränsande för vissa föreningar tvingas de att lägga ned sina sportaktiviteter. De allra flesta föreningar kan inte heller höja medlemsavgifterna då de saknar en ekonomi som klarar det.
Politiken att höja dessa så kallade markeringsavgifter, eller hyra, innebär att många unga nyanlända och andra svaga samhällsgrupper förlorar en mycket viktigt möjlighet att integreras genom idrott.
Det andra problemet som hämmar integrationen är att det är mycket svårt och få projektpengar från kommunen och andra bidragsgivare för idrott. Det gör det också onödigt svårt att lyckas mycket bättre med de klockrena verktygen som idrott är för att vårt Sverige ska lyckas mycket bättre med integration.
Yousof Rizai, ordförande i Salsal förening i Uppsala och tidigare ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan