I ett debattinlägg i UNT 12/8 skriver Johan Edstav (MP) att Folkpartiet "hittar på trams". Valet i höst "kommer att avgöra vilken verklighet som vårdpersonalen får leva med de närmaste fyra åren" skriver Edstav. Han skriver vidare att handling väger tyngre än ord. Det har han rätt i.
Vårt landsting har en hemläxa att göra på sina håll, inte minst när det gäller jämställda löner. När sjuksköterskor och barnmorskor sätter ned foten om sin oacceptabla löneutveckling måste lönesättande chefer ta detta på allvar. Vi har infört en tydlig lönepolicy och den ska följas. Nära 600 chefer har utbildats i lönebildning. När alliansen beslutade om denna lönepolicy yrkade dock Miljöpartiet på att alla lydelser om att tillämpa individuell lönesättning och belöna goda arbetsprestationer skulle strykas till förmån för en regel om att löner ska "bedömas utifrån en önskad lönestruktur". Att Miljöpartiet dessutom vill använda medel från alliansens extra lönesatsning inte till löneutveckling för personer som släpar efter, utan specifikt till mathantering, känns knappast som god lönepolitik.
Edstav bör hålla i minnet att det i landstinget pågår ett långsiktigt och systematiskt arbete kring arbetsmiljöfrågor. Denna lägliga minnesförlust hedrar honom inte.
Visst finns det många förbättringar kvar att göra i Uppsala läns landsting, men de flesta av landstingets medarbetare är nöjda med sin arbetsplats. Varannat år gör landstinget en medarbetarundersökning för att ta ansvar för personalfrågorna och skapa bättre arbetsplatser. Den senaste medarbetarenkäten gav goda betyg, inte minst inom arbetsklimat och hälsa. Kanske är det därför fler väljer att arbeta heltid i dag, sjukfrånvaron är 30 procent lägre och långtidssjukskrivningarna nästintill halverats jämfört med då Miljöpartiet senast hade inflytande över personalpolitiken?
Frågan är hur nöjda medarbetarna kommer att vara om Miljöpartiet får igenom sitt förslag om att chockhöja parkeringsavgifterna för anställda? Parkeringen är redan långt ifrån gratis, och för Folkpartiet är det självklart att kunna välja att bo på ett ställe, men arbeta kvällar eller nätter på ett annat.
Vi är på väg, men vi är inte nöjda. Vårt landsting har visserligen bland Sveriges lägsta hyrläkar- och hyrsköterskekostnader, men enbart tack vare uthålliga medarbetare: går vi tillbaka i tiden ser vi att övertidstimmarna inte minskat med mer än med 15 procent sedan alliansen övertog den politiska ledningen i landstinget 2006. Det duger inte. Därför utreder vi nu möjligheten att införa en personalpool. Miljöpartiet yrkade mot beslutet.
Folkpartiet har föresatt sig att lämna tillbaka vårdpersonalen till patienterna. Vi har genomdrivit de första politiska besluten för att minska kringarbetet och ge mer tid för det som fått medarbetare att söka sig till oss: sjukvården. Under försommaren togs ytterligare ett viktigt steg mot minskad administration och återprofessionalisering av läkarkåren, då landstinget kraftigt minskade New Public Management, vände 1990-talets kortsiktiga, utvecklingsfientliga styrfilosofi ryggen och tog ett steg mot förnuft i svensk sjukvård. Ett parti yrkade avslag: Miljöpartiet.
Edstav har rätt: handling väger tyngre än ord. Och här stämmer inte fakta på en enda punkt med den bild av Folkpartiet Edstav försöker måla upp.
Vi har en bra bit kvar att gå, men vi ger oss inte: det ska vara självklart att alla medarbetare har inflytande på sin arbetsplats, god arbetsmiljö och lön efter kompetens. I nästa steg vill vi att medicinska sekreterare ska utbildas i Uppsala, så att sjukvården får duktiga administratörer som avlastning och resurs. Vi vill även ta ett hårdare grepp om medarbetarnas möjligheter till forskning och införa möjliga karriärvägar inom alla yrkesgrupper. Så om Johan Edstav letar efter genomtänkt personalpolitik är han välkommen som medlem i Folkpartiet.
Lina Nordquist , landstingsråd (FP) och sjukvårdspolitik talesperson för Liberala Kvinnor