Debatt: Framtidens elförsörjning måste ställas om

Under det senaste året har vi tagit del av den oroväckande rapporteringen kring att planerade nyetableringar i bland annat Mälardalsområdet skjuts upp på grund av den kapacitetsbrist som ofta kan noteras i växande städer. Det är orimligt att Sverige år 2019 nekar företag att växa och utvecklas på grund av att det inte finns möjlighet att leverera tillräckligt mycket el. 

Den utveckling som vi nu ser är definitivt inte förenlig med Sveriges arbete för att vara ett innovationsrikt, näringslivsvänligt och konkurrenskraftigt land. Inte heller tar det oss närmare att bli ett mer hållbart och på sikt fossilfritt samhälle.

I vår rapport, Hållbarhet som konkurrensfördel, ser vi att nära nio av tio företagare tycker att det är viktigt att ta samhällsansvar och att bedriva ett hållbarhetsarbete. Dessutom tar de flesta företag redan i dag ansvar för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Hållbarhet har blivit en självklar fråga för Sverige företagare. Det genererar en ökad affärsnytta och kundnöjdhet och är allt mer en förutsättning för att uppfattas som en seriös arbetsgivare. 

Energianvändandet är en nyckelfaktor för minskade utsläpp enligt företagen och något som vi måste ta till vara på.

För att Mälardalsregionen och Sverige ska vara konkurrenskraftiga och där företagens tillväxt och omställningsförmåga inte hämmas på grund av en bristande elnätsinfrastruktur anser vi att följande åtgärder bör genomföras. 

Det måste ske en förändring av regeringens elnätsförordning för regelperioden 2020–2023. Förordningens ambition att sänka avgiften för kunden är bra och viktig då elmarknaden utgörs av regionala monopol. I längden skapar förordningen dock vissa problem, då otillräckliga intäkter riskerar att äventyra leveranssäkerhet och tillväxtmöjligheter. Vi ser att rekordstora investeringar krävs för att skapa framtidens smarta moderna elnät, som hjälper oss att klara av effekt- och kapacitetsutmaningen. Regeringen bör utvärdera den nya förordningen och justera intäktsramarna så att elnätsföretagen kan genomföra de investeringar som krävs och således säkra regional försörjning av el. I detta sammanhang är det viktigt att diskutera skatten på el som i dagsläget utgör nästan halva elräkningen. 

Avgifterna till elnätsföretagen har ökat de senaste åren, men vad som inte tar plats i debatten är att skatten på el kontinuerligt höjts de senaste åren. För en rimlig debatt behöver hela elräkningen granskas. 

Tiden för tillståndsprövning av nätkoncessioner måste kortas för att snabba på ledtiden för elnätsbyggnation. I dag är ledtiderna från start till färdig infrastruktur oproportionerligt långa. En stamnätsledning eller en problematisk regionnätsledning kan exempelvis ta omkring 10–15 år, där cirka 10 procent av tiden utgör själva byggandet. Detta är alldeles för lång tid och för att kunna möta efterfrågan av kapacitet måste handläggningstider och tillståndsprövning förkortas. Det kommer att krävas stora förändringar för att påtagligt förkorta tiderna för tillståndsprocesserna. Bland annat behöver domstolsprocessen effektiviseras genom att exempelvis ge samhällskritiska ärenden förtur eller begränsa antalet tillfällen för yttrande. Vidare kan det även ske genom att myndigheternas processer förkortas, där särskilt Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriets samverkan och handläggningstider kan effektiviseras.

Det finns en stor vilja hos företagen att ställa om i vår del av landet och många företag tar redan i dag egna initiativ för effektiviseringar och innovativa lösningar – men till syvende och sist är det ofta en fråga om resurser.

Det går inte att undgå det stora ansvar som regeringen har i att möta den omställningsvilja som finns hos företagen.