Maten vi odlar och äter påverkar planeten på olika sätt. Klimatutsläpp, ökad vattenförbrukning och övergödning är bara tre exempel på konsekvenser som våra matvanor för med sig. Det har blivit alltmer uppenbart att den globala livsmedelsproduktionen och vår kosthållning måste förändras. Många tror att framtidens protein måste uppfinnas. Vi ser att det, till stor del, redan finns i dagens butikshyllor och upplänningarna ligger redan i framkant.
Livsmedelskedjan står inför en rad utmaningar, både här hemma i Sverige och globalt, och det är uppenbart att den globala livsmedelsproduktionen och konsumtionen måste förändras.
År 2030 kommer vi att vara cirka en miljard människor fler på jorden, med samma markyta att odla. Efterfrågan på jordens resurser kommer att öka. Redan i dag ser vi hur konsumenter efterfrågar allt mer svenska, lokala och hållbara produkter som både gynnar planeten och hälsan.
I dag bedrivs forskning och produktutveckling för att ta fram nya och mer hållbara proteiner. I den diskussionen glöms tyvärr ofta en liten vardagshjälte bort, bönan. Bönan är en nyttig och miljöanpassad proteinkälla. Den behöver inte heller uppfinnas utan odlas redan ute på åkrar och säljs i butikshyllor. Konsumtion av baljväxter som bönor har en låg klimatpåverkan jämfört med kött och mejeri-produkter.
Uppsala län är utan tvekan Sveriges bönområde nummer ett. Det visar statistiken i Coops Matometer, Sveriges största undersökning av vad svenskarna äter som vi gör i samarbete med Demoskop.I länet hamnar bönor på tallriken oftare än i alla andra delar av Sverige. Är upplänningen en kvinna mellan 16 och 29 år finns bönor på tallriken i var tionde måltid i genomsnitt. Vår undersökning visar dessutom att de som äter bönor skattar sin upplevda hälsa som bättre.
På lantbrukaren Adam Arnessons gård i Närke har en spännande forskningsstudie genomförts.De runt hundra fåren som tidigare fanns på gården fick nytt sällskap av odlingar med bland annat gråärtor, kidneybönor och borlottibönor. Studien visar att den använda markytan på gården ökats från 60 till 80 hektar, samtidigt som matproduktionen kunde trefaldigas.
Före omställningen kunde gårdens totala produktion försörja ungefär 60 personer. Efter omställningen är kapaciteten cirka 180 till 200 personer. Dessutom halverades klimatpåverkan per kalori och gårdens ekonomi förbättrades.
Den vegetariska trenden är stark och kommer att fortsätta växa. Vi på Coop kommer att bli en större uppköpare av baljväxter framöver. För Coop är svenskt jordbruk viktigt och vi strävar efter att kunna erbjuda våra kunder svenska produkter i hög utsträckning. I dagsläget är tyvärr den svenska produktionen av bönor relativt liten. Samtidigt finns god potential för ökad baljväxtodling i Sverige, både när det gäller möjligheten att hitta passande grödor och tillgänglig mark att odla på. Försöket på Adam Arnessons gård visar hur odling av baljväxter kan komplettera lantbrukares övriga verksamhet för att stärka lönsamheten ytterligare.
Det finns goda möjligheter att öka den svenska odlingen av baljväxter.Vi utmanar nu fler svenska lantbrukare att inkludera bönor som en del i sina produktioner så att vi får fler bönder i Sverige som odlar framtidens protein. Vi hoppas också att fler svenskar inspireras av upplänningarna och låter bönor ta plats i fler måltider. Med fortsatt produktutveckling, fler inspirerande vardagsrecept och ökad butiksexponering vill vi dra vårt strå till stacken.
Louise König
Hållbarhetschef på Coop