Under årets gång har vi mötts av exempel på när staten har misslyckats att sköta sina kärnuppgifter. Kvinnor tvingas föda barn i bilen och våldtäktsfall lämnas olösta. Samtidigt har regeringen annonserat en höjning av CSN:s bidragsdel på 300 kronor. Det är en felaktig prioritering av skattepengar – undersköterskor ska inte ge bidrag till blivande läkare.
Medan polisen går på knäna och gravida kvinnor på Akademiska sjukhuset i Uppsala tvingas flyga till Finland för att föda väljer regeringen att öka bidragen till blivande akademiker. I stället för att på sikt säkra statens kärnuppgifter, det vill säga skolan, sjukvården och rättsväsendet, så väljer regeringen att prioritera valfläsk; genom att öka bidrag till en grupp som inte behöver det. Regeringen gör allt för att få snabba och enkla röster – i stället för att stärka Sverige och upprätthålla statens kärnuppgifter.
Visserligen finns det idag allt för många akademiker vars utbildningar är långt ifrån lönsamma. Saco presenterade för några år sen en rapport som visade att bland annat förskollärare rent ekonomiskt förlorar på sin utbildning, och hade under en livstid tjänat mer på ett jobb utan högskoleutbildning. Att utbildningar inte lönar sig är ett enormt problem som inte kan lösas genom att öka bidragsdelen i CSN. I stället bör det lösas genom att satsa mer på att utbildningar ska matcha arbetsmarknadens efterfrågan, stärka kvalitén på utbildningen och sänka skatten generellt. Det är oavsett ingen lösning att ge alla blivande akademiker bidrag istället för lån.
Varför skulle dessa framtida jurister, läkare eller ingenjörer behöva få mer bidrag och slippa betala av en del av sitt CSN-lån i framtiden? Att tvinga lågavlönade arbetare att ge en del av sina pengar till blivande akademiker är inget annat än sunkig fördelningspolitik. Låt i stället pengarna som går rakt ner i fickan på alla blivande akademiker gå till att säkra statens kärnuppgifter – för bra utbildning, sjukvård och ett starkt rättsväsende har vi alla att vinna på.
En nidbild som sätts av vänstern i debatten om CSN är att en minskad del av bidraget skulle förhindra personer utan föräldrar som är akademiker från att söka sig till högre utbildning. Den nidbilden är fullkomligt felaktig. Förändringen av CSN:s bidragsdel påverkar inte möjligheten att söka eller plugga på universitet och högskola – och det är framför allt inte så att fler personer med låg socioekonomisk status kommer söka sig till högre utbildning om bidragsdelen i CSN blir ännu högre än den är nu. Att välja att inte öka bidragsdelen gör inte heller att studenter får mindre pengar i plånboken varje månad under sin studietid, eftersom lånedelen finns kvar. Det gör däremot att flera tänker igenom sitt val mer noggrant när de väljer sin utbildning – något som kommer att gynna både individen själv och samhället i stort.
Att ta pengar från lågavlönade och ge blivande akademiker mer bidrag är helt fel. Låt i stället skattepengar användas för att se till att statens kärnuppgifter fungerar, eller sänk skatten så de lågavlönade får behålla mer av sin inkomst själva. Alla dem sexualbrott som har framkommit under #metoo-kampanjen ska inte bli avskrivna för att polisen saknar resurser och gravida kvinnor ska inte behöva föda barn i bilen – bara för lågavlönade ska se till att blivande akademiker ska få mer pengar i plånboken.
Hanna Strömberg
Moderata studenter Uppsala
Lucas Ljungberg
Moderata studenter Uppsala