Felriggat kringarbete och onödig administration skapar en stressad arbetsmiljö och gör vården långsam och onödigt dyr. Framför allt stjäl det viktig tid från sjukvård och omvårdnad. Socialstyrelsen har konstaterat att 1990-talets neddragningar av medicinska sekreterare och undersköterskor skapade tidsbrist för övriga medarbetare i sjukvården. Fortfarande går dyrbar tid till ett otal uppgifter någon annan bättre skulle kunna utföra, och det görs till ett överpris.
Liberalerna har därför i en motion ställt krav på att landstinget ska se över behovet av fler medicinska sekreterare.
Sjukvårdspersonal belastas av alldeles för mycket administration och kringarbete. Vid Skånes universitetssjukhus anser till exempel läkarna att 18 av 25 administrativa sysslor skulle kunna utföras av andra. Knappt en tredjedel av svenska läkares tid kan ägnas åt patienterna. För sjuksköterskor är situationen etter värre: undersökningar här i Uppsala tyder på att bara drygt en femtedel av tiden kan ägnas åt direkt omvårdnad. Detta är inte rimligt.
Akademiska sjukhuset är ett universitetssjukhus i världsklass, men när det gäller arbetsbelastning och väntan på vård kan vi inte vara nöjda.
En viktig uppgift för varje landsting är att sopa framför egen dörr och kritiskt granska de rapporteringskrav man ställer på sina anställda. Folkpartiet, numera Liberalerna, har varit drivande i ett flertal projekt för att minska vårdens administration och ta vara på medarbetarnas tid och kompetens. Under vår tid i majoritet tog vi initiativ till en kartläggning av kringjobbet i sjukvården. Flera projekt inleddes för att avlasta, bland annat konceptet Vårdnära service, där patientnära städ, kost-, förråds- och tvätthantering utförs av andra anställda än vårdpersonal.
Utvärderingar visar på positiva resultat: på de avdelningar där projektet införts kan undersköterskor lägga mer tid på sina patienter, samtidigt som städningen blir bättre när den utförs av hygienutbildad städpersonal med tid för arbetsuppgiften.
Folkpartiet har lämnat in en motion med krav på att detta arbete måste fortsätta, både för patienternas skull och för medarbetarnas.
Ett stort problem och en tidstjuv är otympliga it-system. I vissa fall försvårar de för sina användare, snarare än att hjälpa dem. Sjukvårdens it är avgörande både för patienterna och för arbetsbelastningen, men när det gäller it som arbetsredskap finns tyvärr mycket att göra. Vi är dock stolta över att vårt landsting enligt internationella studier ligger mycket långt fram med att involvera patienter: som första landsting i Sverige lanserade vi ”Journal på nätet” – en modern e-tjänst där patienter kan få en helhetsbild av sin egen hälsa. Förutom att läsa den egna journalen kan samtliga invånare i länet följa sina remisser, boka och avboka tider, förnya recept och läsa provsvar.
I ett nästa steg har vi lagt en motion om att länets invånare även ska kunna anmäla intresse att delta framtida kliniska prövningar via internet.
Det skulle underlätta för patienterna och inte minst låta sjukvården förbättras betydligt snabbare. Vi är övertygade om att delaktiga patienter låter oss ta bättre vara på vårdens resurser och stärker vårdens kvalitet.
Att en stor del av läkare och sjuksköterskors arbetstid går åt till städning, tidskrävande administration, IT-krångel och inloggningar i krångliga system är inte acceptabelt. Var och en i sjukvården måste kunna lägga sin tid på det som gjorde att han eller hon sökte sig till sjukvården till att börja med: patienterna.
Lina Nordquist, oppositionslandstingsråd (L) i Uppsala län