Stallgödsel, som hämtas från konventionella gårdar, används i ekoodlingen för att trygga växtnäringsbalansen. Detta förhållande har antytts i debatten och bekräftas i den undersökning som några SLU-studenter genomfört. Omfattningen är okänd för närvarande. Med tanke på att den ”renläriga ekoodlingen” leder till missväxt och vanhävd efter tre–fyra decennier får väl ändamålet anses helga medlen. Med konventionell stallgödsel förs dock både handelsgödsel och bekämpningsmedel in i det ekologiska jordbruket. Reklamen för ekoprodukterna förlorar därmed två viktiga kriterier.
För att förstå den ekologiska odlingens haveri bör nämnas att den från början bygger på antroposofi och astrologi, det vill säga det biodynamiska jordbrukets bas.
Endast det organiska är godkänt, medan allt syntetiskt betraktas som skadligt. Genom att ta bort lite hokus-pokus, annektera ekologi som kvalitetsbegrepp och fördöma såväl handelsgödsel som bekämpningsmedel blev ekologisk odling som begrepp en stor framgång.
Många forskare har genom åren påpekat att filosofin bakom systemet inte är hållbar och det verkar som ekoodlingen nu har nått vägs ände.
Hade de ansvariga för denna ”ekoodlingens utveckling” bara följt högskolelagens ord: ”Forskning och undervisning skall ske på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” hade svensk primärproduktion av livsmedel varit bättre rustad för framtiden än vad som nu är fallet.
Det är därför hög tid att blåsa av debatten och ägna alla krafter åt att utveckla svenska odlingssystem, vilka på ett effektivt sätt leder till att moderna krav på såväl produktion som produkter uppfylls.
SLU bör samla det fåtal jordbruksforskare, som finns kvar, för att tillsammans med näringslivets parter linjera upp handlingsmönster för framtiden.
Ett skäl för en sådan aktion är också att landsbygdsministern aviserat att en ny svensk livsmedelsstrategi är i kommande. I denna bör ju primärproduktionen och dess utformning vara en viktig del. En liten tanke bör också ägnas åt beredskapsfrågan liksom åt vårt ansvar för världens livsmedelstillgångar. Det faktum att Sverige, om självförsörjningen är 80 procent, varje dag måste importera livsmedel till 1,8–1,9 miljoner människor borde åtminstone leda till eftertanke!
Birger Svensson, docent (agr dr) i växtodlingslära vid SLU