Allt fler kommuner väljer att ta kapmen mot skadliga kemikalier på barnens förskolor. UNT rapporterade nyligen (27/6) om hur Uppsala ska arbeta med att minimera barns exponering mot gifter i förskolemiljö. Men Uppsalas och andra kommuners åtgärder måste kompletteras med ett nationellt åtagande. Just nu står ambitiösa kommuner utan konkret hjälp i sitt arbete.
Jag vill göra frågan om giftfria förskolor till en nationell angelägenhet.
Alla barn har rätt till en förskola som inte är en hälsofara. Oavsett var i länet man bor ska man kunna lita på att ens barn inte utsätts för en hälsoskadlig miljö. Men så är det inte i dag. Farliga kemikalier finns överallt i våra barns miljö på förskolan – i madrasser för den dagliga sovstunden, i den gamla mobiltelefonen som någon donerat eller i vinylhandskarna som används vid blöjbyten.
Barn exponeras lätt för farliga ämnen och är dessutom särskilt känsliga eftersom de är så små. Skadliga kemikalier är förrädiska eftersom de finns överallt och där vi ibland minst misstänker det. Det är lättare att gå till en soptipp och peka ut var det finns farliga ämnen än att göra samma sak på en förskola. Därför behöver kunskapen om de farliga gifterna och var de finns spridas mer. Jag är glad att frågan på senare tid har uppmärksammats allt mer av media. Det är mycket tack vare Naturskyddsföreningen och de många kommuner har arbetat aktivt för att säkra miljön på förskolor.
Under våren bad jag Riksdagens utredningstjänst fråga kommunerna i Uppsala län hur de arbetar med giftmiljön på förskolor. Uppsala och Enköping är två kommuner som har kommit en bit på vägen, men det förebyggande arbete skiljer sig mellan kommunerna.
Det är tydligt att det på många håll saknas ett systematiskt arbete för att minimera barns exponering för gift i förskolan.
Många kommuner har inte inventerat sina förskolor, de flesta saknar åtgärdsplaner och även om det finns riktlinjer för kemikalier i allmänhet saknas de för gifter i just förskolemiljön.
Barn har varit prioriterade i Kemikalieinspektionens arbete med bättre miljö vad gäller gifter. Trots det har få konkreta åtgärder vidtagits. Dessutom lades det organ som kommit längst med att ta fram upphandlingskriterier kring gift, Miljöstyrningsrådet, ner av regeringen. Nu har nya direktiv för att ta fram kriterier kommit, men processen har sinkats och de engagerade aktörerna har konstaterat att oklarheterna är stora.
Många kommuner har i brist på nationellt åtagande själva inlett eget arbete. Viljan finns, men deras åtaganden räcker inte. Det är dags att ta ett tydligt nationellt ansvar för att barn ska garanteras giftfria förskolor. Jag vill prioritera:
- Upphandlingskriterier. Arbetet med att ta fram kriterier för kommuner och förskolor måste bli klart snart. Konkurrensverket ska – på regeringens uppdrag – lämna en rapport nästa år, innan nästa steg kan tas. Det är viktigt att Konkurrensverket tar efter Miljöstyrningsrådets sätt att arbeta i nära samverkan med kommunerna, men risken finns att rådgivningen inte kommer att vara lika fristående som tidigare. Kommunerna ska aktivt kunna upphandla giftfri förskoleverksamhet.
- Nationella kvalitetslagar. Nästan varannan av Uppsala läns förskolor är fristående. Då måste tuffa åtgärdsplaner från kommunerna också kunna implementeras inom barnomsorg och förskoleverksamhet som drivs av privata aktörer. Socialdemokraterna vill att kommunerna ska få större möjligheter att ställa krav på fristående förskolor. Det ska inte vara möjligt att slarva med barnens säkerhet för att öka marginalerna i ekonomin.
- Utbildningsinsatser i kommunerna. Det krävs utbildningsinsatser för alla som arbetar med upphandling inom kommunerna. Upphandlare, inköpschefer, förskolechefer, förskollärare och barnskötare måste alla få den möjligheten. Många kommuner gör det på eget initiativ men från nationellt håll kan vi bidra med kompetens och förslag på utbildningsupplägg och innehåll. Men det måste också göras möjligt rent praktiskt. Vi har föreslagit en miljömålsmiljard som bland annat skulle betyda att kommuner kan söka pengar för att skapa en giftfri förskola.
Ett barns möjlighet att gå på en förskola fri från gifter ska inte bero på var i landet eller länet familjen bor, eller om barnet går på en kommunal eller fristående förskola. Därför behöver vi öka det nationella ansvarstagandet.
Vi kan inte underskatta vikten av det här. Våra barn är det viktigaste vi har. De förtjänar inget annat än våra största insatser för deras hälsa.
Ardalan Shekarabi (S), Riksdagsledamot