Den vårbudget som regeringen i går presenterade innehåller inte bara många tydliga steg i grön riktning, utan utgör grunden för ett grönt systemskifte. En devis Miljöpartiet har är att det ska vara lätt att göra rätt. Genom att å ena sidan höja miljöskatter och å andra sidan att göra det billigare att reparera och laga, men också att bidra till utbyggnaden av förnybar energi, gör budgetförslaget att det blir enklare att leva på sätt som inte utarmar naturresurser.
Ett dilemma för den som vill installera solceller har varit att man blir momspliktig redan från den första krona som tjänas på en såld kilowattimme, även om den absoluta merparten av elproduktionen går till ett eget elbehov.
Det har inneburit ett pappersarbete för den enskilde, utan rimlig proportion till de skatter som staten samtidigt fått in. För att komma tillrätta med det föreslår regeringen slopad moms för aktörer med årlig omsättning under 30 000 kr. Det gynnar den som vill installera egna solceller. Och förstås samtidigt alla andra som har en småskalig företagsamhet.
Vidare föreslås rut-avdrag för reparationer av vitvaror i hemmet och sänkt moms, från 25 till 12 procent, för mindre reparationer som cyklar, skor, kläder och hemtextilier.
Det innebär minskat uttag av naturresurser, minskade utsläpp och minskad energianvändning. Men också nya möjligheter till en väg in i arbetslivet för den som exempelvis kan laga cyklar, skor eller kläder. En grön välfärdsmodell där företagande och hållbarhet går hand i hand.
EU:s regler förhindrar Sverige att ensidigt förbjuda skadliga kemikalier. För att ändå klara miljo målet en giftfri vardag föreslår regeringen en skatt på några utpekade varor, om dessa innehåller vissa flamskyddsmedel och ftalater, ämnen som bland annat orsakar cancer, diabetes och fosterskador.
Varor som berörs är bland annat tv-apparater, datorer, spelkonsoler, tvätt- och diskmaskiner. Inledningsvis beräknas skatten ge en intäkt om 2 miljarder kronor per år.
Men den förväntade effekten av skatten är att producenterna kommer att fasa ut de farliga kemikalierna från produkterna. Utöver att minska inflödet av farliga kemikalier i de svenska hushållen, har skattekonstruktionen förutsättningar att bidra till att Sverige blir en testmarknad för nya och mindre farliga produkter, som sedan också kan lanseras i andra länder.
Men företagen får inte bara se ökade miljöskatter.
Samtidigt föreslås avdragsrätt för klimatkompensation, genom att de företag som köper in och annullerar utsläppsrätt ges möjlighet till skatteavdrag för det.
Förslaget gäller företag som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, men som ändå köper in utsläppsrätter för att klimatkompensera för växthusgaser som har släppts ut i den egna verksamheten.
EU:s utsläppsrättshandel har i dag inte den styrande effekt som skulle behövas, då utsläppsrätterna är för billiga. Även här bidrar således Sverige till en internationell utveckling genom att öka efterfrågan på utsläppsrätter.
Vårbudgeten innehåller självfallet också mer klassiska förstärkningar av välfärden.
Det främsta exemplet är ett permanent tillskott till kommuner och landsting om 10 miljarder kronor. Det är en historiskt stor höjning av det generella statsbidraget till kommunerna, och beräknas ge 20 000-30 000 nya välfärdsjobb inom allt från förskola till vårdcentraler.
Och även här ser vi en form av paradigmskifte. I stället för att staten ger riktade bidrag till kommunerna för utpekade ändamål är det kommunerna själva som styr hur resurserna används. Det innebär inte bara att det kommunala självstyret värnas – utifrån att kommuner och landsting är bättre skickade att veta lokala behov än vad riksdag och regering är – men i praktiken också att kommunerna slipper det administrativa arbete som alltid följt av de särskilda ansökningar som riktade kommunbidrag är förknippade med, och som då i viss mån slukat en del av resurserna.
Fördelningen av medlen mellan kommunerna kommer efterhand helt att styras utifrån befolkningsstorlek och demografi, men inledningsvis kommer kommuner och landsting som tagit ett stort ansvar för flyktingmottagandet att prioriteras.
Niclas Malmberg, riksdagsledamot (MP)