Frågan om jobben är en av valrörelsens viktigaste frågor. Regeringen har en tydlig agenda, arbetslinjen ska gälla för alla. Att ha ett jobb att gå till, få arbetskamrater och någon att dela fikarasten med är oerhört viktigt. Men det är fortfarande svårt för unga och utrikes födda att få ett jobb. Det där första jobbet som gör att man kommer in på arbetsmarknaden och får erfarenhet och ett kontaktnät.
Sedan alliansregeringen tillträdde har över 300 000 nya jobb skapats, 200 000 av dessa jobb har gått till utrikes födda. Men det kvarstår fortfarande utmaningar. Ungdomsarbetslösheten är hög och det tar fortfarande för lång tid för en utrikes född att komma i arbete.
Folkpartiet anser att vi måste sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Många länder med lägre ungdomsarbetslöshet har system med avlönade lärlingar. Unga kommer in på låg lön och får lära sig ett yrke på en arbetsplats.
Det ger en stark anknytning till arbetsmarknaden och attraktiv kompetens.
Det finns många praktiska yrken som man kan lära sig direkt på en arbetsplats, som lärling, i stället för i skolbänken. Det ger bättre kontakter med arbetslivet och en utbildning anpassad efter verkligheten. Sedan många år har yrkesutbildningen främst varit förlagd till skolorna, vilket skapat ett större avstånd till arbetslivet. Följden har blivit en högre ungdomsarbetslöshet än i länder med utbyggda lärlingssystem.
Alliansregeringen har infört lärlingsutbildningar på gymnasiet.
Folkpartiet vill gå vidare och bygga ut lärlingsutbildningarna. I den nya gymnasieskolan kan den som vill läsa en yrkesutbildning göra det som lärling, med minst halva skoltiden förlagd till en arbetsplats.
Arbetsplatsen som tar emot en lärling får ersättning för sin insats att handleda lärlingen och knyter dessutom kontakter med en potentiell framtida arbetstagare. I dag finns drygt 6 000 lärlingar i gymnasieskolan, men vi vill att fler kommuner ska ordna lärlingsutbildning. Det sänker tröskeln till arbetsmarknaden och kan minska ungdomsarbetslösheten.
Folkpartiet vill även höja kvaliteten i skolan, nå färre avhopp från gymnasiet och få en effektivare övergång från skola till arbetsliv. Utöver lärlingsutbildningar och lärlingsjobb vill vi se fler yrkesintroduktionsavtal.
Yrkesintroduktionsanställningar för unga, även kallade YA-jobb, ger 75 procents ingångslön och handledning och utbildning på en arbetsplats. Vi i Folkpartiet ser positivt till dessa avtal och ser gärna att YA-jobb blir ett vanligt sätt att lära sig yrken.
När det gäller utrikes födda har vi genom tidiga, individuella insatser steg för steg lagt om politiken för att de som invandrar till Sverige så fort som möjligt ska komma i arbete och kunna skapa sig en ny framtid här. En avgörande nyckel in till jobb och det svenska samhället är kunskap i svenska. För att fler nyanlända snabbare ska lära sig svenska har regeringen föreslagit en ny inriktning på svenskundervisningen. SFI avvecklas som egen skolform och inordnas i den kommunala vuxenutbildningen. Det ska vara möjligt för alla att utifrån sina förutsättningar snabbt lära sig svenska och det ska bli lättare att kombinera studier i svenska med yrkeskurser eller jobb.
Vi går till val på sänkta trösklar in på arbetsmarknaden, höjd a-kassa, fler lärlingar och ett fortsatt fokus på jobb och språk i integrationspolitiken. Mot oss står ett vänsteralternativ som vill göra det dyrare att anställa i branscher där många unga och utrikes födda jobbar. Så bygger vi inte ett Sverige som håller ihop.
Erik Ullenhag, integrationsminister (FP)
Ismail Kamil, riksdagsledamot (FP)