Höstterminen på landets högskolor och universitet har börjat, samtidigt som nyexaminerade studenter har påbörjat sitt första jobb. En stor del av alla dessa har flyttat till någon av Sveriges större städer.
Samtidigt larmar kommuner om brist på bostäder, inte minst för unga. Med nuvarande bostadspolitik är det unga och låginkomsttagare som stängs ute från bostadsmarknaden.
I hela 12 städer råder det bostadsbrist för studenter. Osäkerheten för den nyblivne studenten eller arbetstagaren är alltså hög. De flesta tvingas in i dyra andrahandskontrakt eller blir inneboende under en längre tid. Bara i Stockholm ligger den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt på 11,5 år.
Att enkelt kunna flytta till en ny stad för att ta ett jobb eller för att börja studera bör vara hög prioritet för regeringen. Att vidareutbilda sig är viktigt för oss som kunskapsnation. Men det är även en frihetsfråga. Ingen ska behöva tacka nej till sin drömutbildning på grund av brist på tillgängliga bostäder i den nya staden.
Antalet studentbostäder som byggs är alldeles för få och regeringen behöver komma med konkreta förslag. Det handlar dels om att kraftigt förenkla regelverket för att kunna erbjuda bostäder till rimliga priser, dels om att möjligheten att medge tidsbegränsat bygglov för studentbostäder förlängs från dagens tio år till femton – men även att universitet och högskolor ges rätt att tillhandahålla bostäder för studenter och forskare. Hyresrätter är en viktig del av bostadsmarknaden, men Kristdemokraterna vill även göra det enklare för fler unga att äga sin egen bostad.
I dag kan endast var femte person yngre än 35 år köpa en enrumslägenhet i Sverige, under förutsättning att de har en kontantinsats på 15 procent. I Stockholm är det ännu svårare. Prisutvecklingen på bostadsmarknaden innebär exempelvis att bolånetaket gör kontantinsatsen mycket stor, framför allt i orter med högre tillväxt och bättre arbetsmarknad.
Samtidigt har regeringen och Finansinspektionen även infört en rad nya restriktioner som särskilt träffar unga hushåll. Sammantaget blir kraven för stora, vilket håller framför allt unga och låginkomsttagare fortsatt utanför bostadsmarknaden.
Sverige är ett av få länder som inte har några stöd till unga hushåll som ska etablera sig på bostadsmarknaden. Detta trots att de flesta unga i Sverige är högutbildade och därmed har goda utsikter på arbetsmarknaden och i löneutvecklingen.
Att studenter och nyutexaminerade i stället hänvisas till dyra andrahandskontrakt utan möjlighet att ta del av bostadens kapitalväxt förstärker bara ojämlikheten.
Kristdemokraterna vill därför genomföra en rad reformer för att - på ett ansvarsfullt sätt - möjliggöra för fler att kunna efterfråga en egen ägd bostad.
•Ge startlån till förstagångsköpare. Staten ger stöd med en del av kapitalinsatsen mot marknadsmässig ränta, förutsatt att hushållet klarar bankens kreditprövning för bottenlån. Det ökar möjligheten att köpa och minskar användningen av blancolån.
•Inför förmånligt bosparande. I Kristdemokraternas vårmotion avsattes 900 miljoner per år för ett bättre bosparande för unga. Kristdemokraterna föreslår en konkret modell för unga, där en avsättning från lön kompenseras med en fast skattereduktion.
•Se över kreditrestriktionerna. Mildra kreditrestriktionerna på ett sätt som värnar amorteringskulturen men sänker barriärerna in för förstagångsköpare. Trappa samtidigt av ränteavdraget långsamt växlat mot inkomstskattelättnader.
Regeringen har varit passiva i att föreslå reformer på bostadsmarknaden. Det duger inte med den boendesituation många unga möter. Fler unga hushåll måste få en väg in på bostadsmarknaden.
Larry Söder (KD)
bostadspolitisk talesperson