I juni hade vi fotbollsfeber när herrlandslaget deltog i EM. Nu har vi chansen att igen ryckas med i tv-sofforna och följa vårt landslag i OS, ett landslag med en rejäl medaljchans. Men trots att damlandslaget kvalar in på en femte plats på världsrankingen, och herrlandslaget först på en artonde plats på densamma, så är intresset långt ifrån lika högt nu inför OS-matcherna som inför EM-matcherna i juni. Hur kommer det sig?
Svaret är att idrotten i Sverige är långt ifrån jämställd fortfarande år 2021. Gamla föreställningar om manligt och kvinnligt och vad som är värdefullt tillåts fortfarande genomsyra idrottsvärlden och det finns mycket kvar att göra för att vi ska kunna uppnå jämställdhet inom fotbollen.
Fotboll är populärt och den lagsport i Sverige som har flest antal aktiva utövare - och det är en sport som verkligen skapar gemenskap mellan människor från alla delar av samhället. Fotboll är förutom fritidsaktivitet, träningsform och kanske passion också ett jobb och en karriär för vissa. Ett jobb som sannolikt är ett av Sveriges mest ojämställda. På svensk arbetsmarknad är löneskillnaderna mellan män och kvinnor 11,3 procent. Inom fotbollen är löneskillnaden 98,7 procent och ytterst få elitspelande kvinnor kan leva på sin lön – även när de har fotbollen som heltidsjobb.
Centerkvinnorna vill se en årligt uppdaterad nationell jämförelse av hur mycket medel som samtliga kommuner fördelar till barn- och ungdomsidrott, och hur den ekonomiska fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor. Att kommuner behöver rapportera in könsuppdelad statistik till en nationell sammanställning kommer synliggöra den orättvisa fördelning av skattepengar som högst sannolikt finns i många kommuner. Kommunerna kan sedan utifrån jämförelsen kavla upp ärmarna och arbeta strukturerat med gender budgeting, det vill säga implementera jämställdhetsintegrering i sitt budgetarbete, för att skapa förutsättningar för att flickor framåt kan få ta del av idrott på lika villkor. Något att vara uppmärksam på utifrån dagens nuvarande normer där pojkars och mäns idrottande värderas högre än flickors och kvinnors idrottande är att ofta när vi talar om budget och ekonomi kopplat till flick- och damverksamheter heter det att det är en kostnad, medan det ses mer som investering när det kommer till pojkarnas och männens verksamhet.
För att skapa förutsättningar för en jämställd elitidrott vill vi i Centerkvinnorna också att det tillsätts en utredning som ser över regelverket för avdragsrätt vid sponsring. De nuvarande reglerna försvårar möjligheten till jämställd sponsring eftersom den befintliga skattelagstiftningen vi har idag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag. När ett företag sponsrar gör de en kalkyl för att se om sponsringen är avdragsgill. För att en sponsor ska kunna få avdragsrätt på en sponsorutgift måste utgiften vara lägre än värdet på motprestationen (som kan vara annonsplats eller fribiljetter, eller att sponsringsinsatsen får användas i företagets marknadsföring). Problemet vad gäller damidrott är att marknadsvärdet av motprestationen ofta bedöms understiga sponsringsutgiften. Det gör det ekonomiskt ofördelaktigt att sponsra just damidrotten.
För oss i Centerkvinnorna är det självklart att jämställdheten också ska gälla inom idrotten. Alla ska kunna träna, tävla och delta på lika villkor. Om vi menar allvar att vi vill se ett samhälle där alla oavsett kön har lika möjligheter och värderas lika behöver vi se till att också idrotten tar kliv framåt!