Högskolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och bildning. Den är viktig för alla som tror på jämlikhet, välstånd och ett öppet och mer demokratiskt samhälle.Kunskap borde vara en demokratisk rättighet. Men så ser det inte ut i verkligheten. Vi saknar helt enkelt en högskola möjlig för alla.Barn som växer upp i studieovana hem är underrepresenterade på alla högskolor. Värst är snedrekryteringen till prestigefyllda lärosäten och institutioner. På till exempel Handelshögskolan i Stockholm kommer endast 2,5 procent från studieovana hem, medan 75 procent har minst en högutbildad förälder.Även Uppsala universitet har en tydlig snedfördelning mellan studenter från studieovana och högutbildade hem. Det visar siffror som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tagit fram.
Det här är alarmerande siffror. Fortsätter trenden kommer Sverige i framtiden att bli alltmer ojämlikt. Vi får ett samhälle som dras isär. På många olika sätt.
Vi känner alla till vår egen verklighet bäst. Om till exempel läkare och lärare inte har träffat människor från studieovana hem, eller vet vad det innebär att komma från en annan bakgrund, riskerar det att försämra deras förståelse för en stor grupp människor som de behöver förstå i sina yrkesroller. Vi som samhälle riskerar också att gå miste om begåvade ingenjörer, kirurger eller konstnärer. Konsekvensen när barn från olika bakgrunder inte får samma möjlighet att studera på högskolan är helt enkelt att vi inte tar vara på all talang som finns i samhället.
En viktig del i att skapa samma möjligheter för alla barn är nivån på studiemedlet. I den senaste budgeten lyckades till exempel Vänsterpartiet få igenom en höjning av bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor i månaden. När studiemedlet har hög andel lån, ger det högre skuldsättning. Det riskerar att personer från studieovana familjer drar sig från att plugga vidare. Höjd bidragsdel i studielånet kommer att göra vardagen bättre för studenter och bidrar också till att vi får fler studenter från olika bakgrunder.
Grunden för högskolestudier läggs i gymnasiet. Men i dag har vi ett betygssystem som ger högre betyg, så kallade meritpoäng, för de gymnasieelever som läser högre kurser i språk och matematik. Ämnen som studieovana elever väljer bort. Det ojämlika systemet, som genomfördes under de borgerligas tid vid makten, måste avskaffas eftersom det har lett till att snedrekryteringen till högskolan har stärkts. Dessutom behövs ett bättre antagningssystem som inte sorterar bort sökande till högskolan utifrån deras bakgrund. Det finns fortfarande stora skillnader mellan såväl utbildningar som högskolor i hur bra de har lyckats att bredda rekryteringen. På traditionella utbildningar och äldre lärosäten har arbetet med att bredda rekryteringen fungerat sämre vilket innebär att de måste anstränga sig mer.
I en rapport från Universitets- och högskolerådet rekommenderas regeringen att be lärosätena att ta fram en strategi för sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande.Strategin ska bland annat innehålla uppföljningsbara mål, det ska stå på vilket sätt lärosätena vill nå sina målsättningar samt att det ska anges hur bedömningar av reell kompetens och tillämpning av alternativt urval ska användas som verktyg för breddad rekrytering. Fullföljs punkterna i rapporten borde lärosätenas uppdrag att främja breddad rekrytering kunna ta flera steg framåt.
I dag spelar din bakgrund roll om du väljer att studera vidare eller inte. Så kan vi inte ha det i Sverige. Lika tillgång till utbildning är en fråga om rättvisa och jämlikhet. Det är en demokratisk rättighet.
Linda Westerlund Snecker
Forskning- och högskolepolitisk talesperson (V)