Andelen studenter som fullföljer sina studier till högskoleingenjör eller civilingenjör ligger på under hälften, 49 procent, vilket är bland de lägsta nivåerna för dem som kan ta ut yrkesexamen efter högskolestudier. Vi från Sveriges Ingenjörers Teknologer vill därför lyfta fram betydelsen av tekniska pedagogiska hjälpmedel, för att fler ska klara sina studier.
I och med den kraftiga expansionen av universitets- och högskoleutbildningarna i Sverige har antalet studenter ökat kraftigt, men lärarresurserna har inte hängt med. Det må vara lätt för högskolorna att ursäkta sig med detta, men i dag tar lärosätena inte tillvara på de möjligheter som existerande teknologi erbjuder för att utveckla det pedagogiska arbetet.
Kvalitet måste bibehållas, eller snarare stärkas. Om man inte börjar agera nu kommer högskolorna att se sig omsprungna av internationella konkurrenter. Kan vi inte göra utbildningarna bättre genom att följa Sydkoreas eller Kinas exempel med fler och fler undervisningstimmar så måste vi i stället göra undervisningen effektivare och smartare.
Låg genomströmning, att få tar examen, innebär att skattepengar går in i systemet men att det inte resulterar i färdigutbildade akademiker. Detta medför givetvis problem för de individer som tagit studielån, men sedan inte kunnat fullfölja studier. Det innebär en intäktsförlust för högskolan, men också en prestigeförlust då de inte klarar av att utbilda dem man antagit. Slutligen står arbetsgivare och efterfrågar ingenjörer till tjänster som de inte kan tillsätta.
Prognosen för hur många ingenjörer som kommer att behövas i framtiden varierar. Vissa beräkningar visar att det kommer att vara en stor ingenjörsbrist. Enligt SCB kommer Sverige att ha ackumulerat ett underskott på över 50 000 ingenjörer år 2030 på grund av stora pensionsavgångar. Och enligt bedömningar inom EU räknar man med att det kommer att fattas en halv miljon ingenjörer redan år 2020.
Lösningen på detta är inte att göra det lättare att komma in på utbildningen. Inte heller att sänka kraven på densamma. När kullarna ökar så sänks snittet och förkunskaperna på de antagna studenterna. Detta i kombination med de minskade matematikkunskaperna från grund- och gymnasieskolorna gör så att arbetsgivarna, ingenjörsprogrammen och studenterna ställs inför en rad problem. Teknologerna som började på KTH:s elektroteknikutbildning under hösten 2013 hade väsentligt färre timmar schemalagda timmar under sitt första år än på 1990-talet. På1980-talet hade en elektroteknolog då 776 timmars undervisning, något man inte ens kommer halvvägs till i dag.
I rapporten ”Att inte gå framåt är att gå bakåt”, förklarar Sveriges Ingenjörers Teknologer varför undervisningen måste ta steget in i 2000-talet tillsammans med övrig teknologisk utveckling.
Börja använda moderna tekniska hjälpmedel i pedagogiken. Vitt och brett och se till så att pedagogerna behärskar hjälpmedlen dessutom. En stor fördel i sammanhanget är att tekniken ofta är lättillgänglig och hyfsat billig. Sedan ska man förstås få pedagogerna med på skutan.
En av vägarna framåt är att fakulteterna skulle kunna anlita speciellt utbildad personal, så kallade instructional designers, efter amerikansk modell. I det fallet behåller pedagogerna ansvaret för kursens upplägg medan instructional designern hjälper pedagogen att implementera och anpassa upplägget till de tekniska plattformarna.
Erfarenheter från de universitet där liknande reformer införts talar sitt tydliga språk. Bland de goda exemplen i Sverige kan nämnas Fredrik Lundell, kursansvarig inom mekanik på KTH, vars kurser fått en radikalt bättre genomströmning sedan han förnyat sin pedagogik. För besväret fick han dessutom pris som bäste lärare på KTH 2011.
Johan Billman, ordförande Sveriges Ingenjörers Teknologer
Sara Magnusson, vice ordförande Sveriges Ingenjörers Teknologer
Fotnot: Den nya rapporten presenteras närmare vid Almedalseminariet ”Modernisera tekniken inom högskolepedagogiken” 30 juni kl 16–17 i kårhuset Rindi, Visby.