Sofia Andersson, kommunalråd (M) och Madeleine Andersson, andra vice ordförande i idrotts- och fritidsnämnden (M).
Den 26 april 2025 kokade Avicii Arena. Storvreta IBK säkrade sitt tredje raka SM-guld – en prestation som kräver år av träning, hjärta och ett samspel som bara föds i genuin föreningskultur. När ett Uppsalalag når stora idrottsframgångar är det inte bara spelarna som vinner – det är hela staden. Det var en kväll som borde ha förenat en hel stad i stolthet.
Men vad möttes laget av när de återvände hem till Uppsala? Tystnad. Inga fanor, inget firande. Ingen gemensam glädje på stadens torg.
När andra städer spontant samlar tusentals dagen efter en triumf väljer Uppsala kommun att tala om ett firande ”vid ett senare tillfälle”. Och det är inte första gången. Armand Duplantis – världsstjärna, världsrekordhållare och olympisk guldmedaljör med rötterna i Uppsala IF – möttes också av samma tystnad. Hur kan vi som stad missa dessa tillfällen att samla människor, visa uppskattning och skapa gemensam stolthet?
Att fira stora idrottsprestationer tillsammans som Uppsalabor har många fördelar. Det är en möjlighet att lyfta fram att framgångarna vilar på en stark grund av breddidrott. Uppsala har ett rikt föreningsliv och ett stort antal barn och unga som deltar i idrottsaktiviteter varje dag. Dessutom ledare och föräldrar som lägger ner många ideella timmar. Med ett uppmärksammande av idrottsprestationer lyfter vi fram vikten av ett dem. Idrott är inte bara matcher och medaljer – det är kraften som binder samman människor oavsett bakgrund. Det är där vänskaper skapas, framtidstro föds, och gemenskap växer.
Det här handlar inte bara om missade firanden. Det handlar om något större – en bristande förståelse för föreningslivets roll i samhället. I dag styrs Uppsala av S, V och MP och återkommande upplever föreningslivet att dörrarna till styret är stängda. Dialogen uteblir. Föreningars perspektiv ignoreras. Det handlar om uteblivna idrottssatsningar, om avsaknaden av mötesplatser, om ett styre som inte verkar förstå vad föreningsidrotten betyder – för unga, för äldre, för integration och för sammanhållning.
Moderaterna föreslår ett enklare bokningssystem med en väg in för att förenkla föreningars vardag och fler markeringstimmar så att idrotten får plats att växa. Vi har lagt förslag om idrottsfritids – en modell där fler barn, särskilt de i utanförskap, ges möjlighet att prova olika idrotter under fritidstid. För att tillgängliggöra anläggningarna vill vi förbättra parkeringsmöjligheterna och att funktion prioriteras framför flärd när nya anläggningar planeras. Föreningar ska få återkoppling och möjlighet till inflytande inför upprustningar.
Det behövs när vardagen präglas av kommunens krångliga bokningssystem och dyra halltider, för att nämna några exempel. I dag upplevs det som förslag till förbättringar läggs fram till döva öron i Socialdemokraternas Uppsala. Låt oss bli fler som lyfter fram dessa vardagshjältar och driver på för förbättring.
Idrottsföreningar i Uppsala kämpar i det tysta – med små medel men med stort hjärta. De håller samman stadsdelar och ger barn och unga något att tro på. Tränare som ställer upp kväll efter kväll, ledare som skapar trygghet och gemenskap och lag som samlar hela kvarter i både glädje och sorg. Bakom varje träning, varje match, varje läger, finns det ideella engagemanget – det som bär upp vår idrottsrörelse och gör det möjligt för tusentals att delta. De ber inte om mycket – men respekt, det får aldrig tas för givet.
Vi moderater vill något annat. Vi vill att Uppsala visar uppskattning – nu, inte sen. Storvreta IBK bör hyllas på exempelvis Vaksala torg, mitt bland supportrar och skolklasser. Armand Duplantis bör firas med samma stolthet som han visar när han bär vår stad på världsscenen. Och varje förening i Uppsala – liten som stor – ska känna att de blir sedda, hörda och stöttade.
För i grunden handlar det om vilken stad vi vill vara. En stad där slit, engagemang och hjärta betyder något. En stad som lyfter sina hjältar – på riktigt. Det förtjänar både lagen, föreningslivet och alla Uppsalabor.