Sveriges ekonomi har gått som tåget det senaste decenniet och följden är att överskottet i statsfinanserna är stort, cirka 80 miljarder kronor år 2018. Frågan är hur mycket av den ekonomiska styrkan som har sin grund i sunda fundament och framgångsrika strukturreformer, och hur mycket som beror på låga räntor och tillväxt i omvärlden?
Mycket talar för att Sveriges ekonomi är kraftigt räntedopad i dag, med både nominella och reala räntor nära nollstrecket.
Det leder både till att hushållens konsumtion stimuleras, och att de exporterande företagens konkurrenskraft stärks genom att kronan försvagas. TCW-index (Total Competitiveness Weights) som mäter kronans växelkurs relativt 21 andra valutor, visar att kronan försvagats med 24 procent mellan februari 2013 och februari 2019. Det har inneburit att svenska företag kunnat ta andelar på världsmarknaden genom mer konkurrenskraftiga priser, vilket i sin tur lyft Sveriges ekonomi.
Den svaga kronans kortsiktiga konkurrensfördelar kan emellertid snabbt komma att försvinna när räntorna behöver höjas för att hantera det stigande inflationstrycket.
Dessutom kan näringslivets långsiktiga konkurrenskraft komma att urholkas genom minskade incitament att investera och förnya varu- och tjänsteproduktionen. Samtidigt är investeringsbehoven stora om Sverige ska klara att ligga i framkant vad gäller modernisering av näringslivet. Forskningen bryter ständigt ny mark och bidrar med nya rön som kan omvandlas till innovativa varor, tjänster och processer. Näringslivet står dessutom i dag inför en stor, digital transformation kring automatisering och hållbar tillväxt, vilket skapar utmaningar för arbetstagarna.
Vad händer när det vänder? Dagens ljusa ekonomiska läge kan snabbt förändras mot en betydligt mörkare situation.
Ekonomin står inför växande utmaningar. Konjunkturinstitutet förutspår att produktiviteten kommer vara betydligt lägre än de stigande kostnaderna för arbetskraften de kommande åren. Räntan kan komma att behöva höjas för att dämpa löneinflationen, vilket stärker kronan och hämmar den inhemska konsumtionen. Brexit och försämrade handelsrelationer mellan USA och omvärlden kan dessutom försvåra för den svenska varu- och tjänsteexporten.
När nästa kris kommer behöver näringslivet och arbetsmarknaden kunna reagera dynamiskt.
Arbetsgivare behöver snabbt kunna ställa om och dra ner på lågproduktiva delar av verksamheten. Arbetstagare kommer att behöva hitta nya jobb, i nya företag och nya branscher. Åtgärder bör sättas in i dag för att stärka arbetstagarna och näringslivets samt arbetsmarknadens dynamiska anpassningsförmåga. Hinder för omställning och anpassning behöver tas bort, incitamenten att investera för framtiden behöver öka.
I en ny undersökning från Demoskop, som Almega låtit göra, anser hela sju av tio svenskar att det måste bli förmånligare för företagen att kompetensutveckla sin personal. De tycker att rätten till att fortbilda sig måste förbättras.
Åtta av tio anser att det är viktigt att genom utbildning höja kompetensen på arbetsplatsen.
Nästan åtta av tio anser att kompetens borde värderas högre vid uppsägningar. Medarbetarnas behov av ökade kunskaper och kompetensutveckling ökar i takt med att världen förändras.
Vi befinner oss i ett osäkert ekonomiskt läge och det gör att investeringarna i människors vidareutbildning och förebyggande omställningsinsatser bör öka. Det gäller att skapa rejäla morötter för företag som vill investera extra på kompetensutveckling. Som det är i dag får inte företag räkna dessa investeringar som en tillgång i balansräkningen. Det allt viktigare humankapitalet förblir alltså osynligt för aktieägarna.
Mot den bakgrunden föreslår Almega två skarpa reformer för ökad konkurrenskraft och ökad dynamik på arbetsmarknaden. Omställningen mot framtidens arbetsliv måste börja redan i dag.
1. Reformera arbetsrätten. En moderniserad arbetsrätt måste paras med att medarbetarna rustas för framtiden. Skapa en ny modell på arbetsmarknaden, som möjliggör trygghet genom förändring, snarare än dagens skenbara trygghet med stelbenta regler i samband med omställningsprocesser. LAS, lagen om anställningsskydd måste förändras på den svenska arbetsmarknaden. När ekonomin vänder till lågkonjunktur ger turordningsreglerna lika bra skydd som ett tält i en orkan.
2. Inför ett kompetensavdrag. Låt arbetsgivare som satsar extra mycket på kompetensutveckling dra av en del av utbildningskostnaden när arbetsgivaravgifterna deklareras. Ta bort förmånsbeskattningen på generell kompetensutveckling. Bygg ut möjligheterna till livslångt lärande i det formella utbildningssystemet och skapa en mer generös studiefinansiering. Gör det även mer skattemässigt fördelaktigt för enskilda individer som vill investera i sin egen kompetens för att till exempel byta yrke. Detta kommer att ge arbetstagarna vingarnas trygghet när egen förkovran anpassar sig efter förändringar på arbetsmarknaden.
Morgondagens jobb kommer även fortsättningsvis att skapas i tjänstesektorn.
Därför är det viktigt att lagstiftningen premierar kompetens före anställningstid, men också att vi möjliggör kompetensutvecklingen under hela arbetslivet. Låt oss stärka svenskarnas livslånga lärande och därmed investera i framtiden.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef Almega
Andreas Åström, chef näringspolitik och kommunikation Almega