Inför motivationslön i Försvarsmakten

Genom att införa ett stegrande bonussystem för anställda i Försvarsmakten får fler soldater och sjömän motivation att stanna kvar längre, skriver tre medlemmar i Liberala ungdomsförbundet.

Joar Forssell

Joar Forssell

Foto: Fotograf saknas!

Debatt2017-03-09 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmakten har stora problem med personalförsörjningen. Värnplikten fungerar inte om vi vill se motiverade och professionella soldater.

Tyvärr görs inte tillräckligt för att locka flera att ta anställning och stanna kvar under hela kontraktstiden.

Liberala ungdomsförbundet vill därför införa ett nytt bonussystem till försvarsmaktens anställda och vi uppmanar partierna, finansdepartementet och Försvarsmakten att likt oss tänka utanför boxen.

Det är av största vikt att skapa incitament för Försvarsmaktens personal att arbeta kvar i organisationen en längre tid och minst åtta år. Potentialen finns för att en majoritet ska fortsätta sin anställning – 41 procent av soldaterna och sjömännen (GSS) uppger i Officersförbundets medlemsundersökning 2016 att deras plan är att fortsätta sin anställning till minst det sjunde anställningsåret.

Genom att införa ett stegrande bonussystem med en premie som blir högre varje månad som anställd i Försvarsmakten får fler soldater och sjömän motivation att stanna kvar längre.

Denna premie räknas upp från den månad då du påbörjar ditt femte anställningsår som GSS. Riktvärde bör vara i genomsnitt 8 000 kronor i månaden och värdet bör vara stegrande, så att den summa du ackumulerar varje månad under ditt åttonde anställningsår är högre än summan du ackumulerar varje månad under det femte anställningsåret. När du sedan lämnar din anställning betalas den sammanlagda summan ut i klump.

Det betyder att om en soldat säger upp sig efter åtta år som anställd kommer bonusen vara 384 000 kronor. Den summan motsvarar en höjd ingångslön från dagens 18 000 till 22 000 om den slås ut över hela anställningsperioden.

Ett sådant system skulle kosta – men det skulle kosta mindre än det smakar. Sverige lägger i dag en mycket låg andel av försvarsbudgeten på personalkostnader, runt 25 procent, jämfört med USA:s 35 procent och Danmark:s 48. Den svenska Försvarsbudgeten som helhet ligger på 1 procent av BNP – lägst i Norden, men med tillförda medel på upp till 2 procent av BNP finns pengar över till sådana här satsningar.

Det är dessutom avgörande att hålla fast vid yrkesförsvaret. Yrkessoldater är snabbt gripbara och har en bredare utbildning, vilket skapar stor flexibilitet och redundans på taktisk nivå i konflikter.

Alltför ofta tror debattörer att värnplikten löser alla försvarets problem. Det här är ett av flera förslag till lösningar som LUF har tagit fram i en rapport om Försvarets personalförsörjning som inte inbegriper tvång och plikt. Det är hög tid för partierna att fundera över om exempelvis ränteavdraget, en miljard per år till operan och dramaten och misslyckad jämställdhetsbonus ska fortsätta prioriteras högre än försvarsbudgeten. Vi tycker inte det.

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundetChristoffer Karlsson, säkerhetspolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundetMarcus Nilsen, ordförande LUF:s säkerhetspolitiska arbetsgrupp

Läs mer om