I sitt svar (UNT Debatt 13/1) på min debattartikel (30/12 -14) slår Lena Hartwig och Hans Birger Ekström fast att UKK:s blivande vd inte skall vara konstnärlig ledare. Den förre vd:n innehade detta dubbla ansvar, men levde inte upp till styrelsens förväntningar. Av denna erfarenhet tycks man ha dragit slutsatsen, att uppgifterna inte är med varandra förenliga.
Jag anser att slutsatsen är förhastad och att beslutet tycks fattat liksom avskärmat ifrån omvärlden.
Om man i stället lyfter blicken och tittar på hur det ser ut i andra svenska konserthus, skall man finna att de leds av chefer, vilka också innehar det konstnärliga ansvaret.
Undantag från den tumregeln har förvisso förekommit. Norrköpings konsert- och kongresshus Louis de Geer leddes exempelvis under en period av en vd, som till yrket var hotelldirektör. Erfarenheterna därifrån borde förskräcka.
Om den modell som Lena Hartwig och Hans Birger Ekström förespråkar har sådana fördelar, varför har den då inte anammats på fler håll i landet?
Att en vd med konstnärlig bakgrund också kan ha goda ledaregenskaper, ”se medarbetarna och skapa möjlighet till utveckling”, är egentligen självklarheter. (Ingen har väl påstått att enbart konstnärliga erfarenheter skulle vara tillräckligt meriterande!)
Att en vd också måste vara ekonom är däremot högst tveksamt. En vd skall vid sin sida ha en stark ekonomichef, som skall slå larm om ekonomin hotas eller om vd:n agerar alltför vidlyftigt i förhållande till budgeten.
Nej, vd:n skall i stället vara visionären, den som ser möjligheterna, och skall inför styrelsen dessutom kunna redogöra – och också kunna ”hållas skyldig” – för kärnverksamheten på detaljnivå.
(Att överlåta hela detta ansvar på producenter längre ner i hierarkin duger inte. Inte i ett konserthus och inte i någon annan verksamhet heller.) En vd utan intim förtrogenhet med kärnverksamheten blir en svag vd. Detta blir i sin tur särskilt förödande om även styrelsen saknar denna förtrogenhet.
Det är intressant att begreppet "affärsmässig" används i sammanhang som detta, det antyder nämligen att en verksamhet drivs i affärssyfte. Och det är klart, man kan hävda att UKK:s konferensdel drivs i vinstsyfte.
Men, handen på hjärtat, även denna del av verksamheten är väl skattesubventionerad? Ett konserthus kan lika lite som ett sjukhus drivas med avkastningskrav.
(De positiva effekterna för den lokala och regionala ekonomin, som förekomsten av ett konserthus innebär, lämnar jag nu därhän.) Här görs en årlig, kalkylerad förlust som varje år täcks av medel som skjuts till av ägarna, det vill säga av oss skattebetalare. Hellre än ordet "affärsmässig" skulle jag därför vilja använda uttrycket "ekonomiskt ansvarsfull".
Med all respekt, ett par av UKK:s styrelseledamöter agerar nu dessvärre varken särskilt affärsmässigt eller ekonomiskt ansvarsfullt, när de insisterar på att just denna verksamhet (eller finns det fler?) skall ledas av en styrelse och en vd, där ingen rekryterats på grund av spetskompetens inom kärnverksamheten.
Någonting sådant vore otänkbart i alla andra sammanhang. Varför förväntas vi acceptera det på just kulturens område?
Det är meningslöst att ens försöka utvärdera rekryteringen av ny vd till UKK innan processen är avslutad och vi har fakta på bordet. Jag hoppas alltjämt att den skall utmynna i att en lysande, ny chef kommer på plats och att alla inblandade kan få en välbehövlig känsla av nystart. En diskussion av principiell natur måste dock fortsätta även efter detta. Vi bör till exempel kanske fråga oss: vore det inte rimligt att styrelseledamöterna i de kommunala bolagen rekryteras utifrån kompetens snarare än partitillhörighet? Man kan ha olika åsikter om detta, tack för att jag fick uttrycka min!
Mats Bergström, gitarrist, Alunda
ledamot av Kungl Musikaliska Akademien