I dag debatterar riksdagen en av vår välfärds stora framtidsfrågor: Hur ska utrikesfödda med utbildning inom sjukvården och omsorgen snabbare kommer ut i arbete? Utmaningen vi möter och möjligheterna vi kan fånga är lika stora.
Anställda med utländsk bakgrund är redan dag en ryggrad i svensk sjukvård, de är nästan var tredje läkare. I Stockholms läns landsting har var fjärde anställd utländsk bakgrund.
Det gäller fyra av tio specialistläkare, var tredje biomedicinsk analytiker, fler än var femte undersköterska och sjuksköterska och nästan var femte psykolog.
Framtidens sjukvård kan inte byggas utan invandrare. Av dem som nyanställs i Stockholms läns landsting i dag har fler än två av tre utländsk bakgrund. Och de borde kunna vara ännu fler – för tusentals människor med en utländsk vårdutbildning kan i dag inte jobba i den svenska sjukvården. Det är allvarligt både ur ett medmänskligt och samhälleligt perspektiv – människor låses fast i bidrag i stället för att få bidra.
Folkpartiet har i regeringsställning försökt möta denna utmaning med mer av validering och mer av vidareutbildning.
Myndigheten för Yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingen och Universitets-och högskolerådet har dels fått uppdrag, dels fått resurser, för att prioritera validering av yrkeskompetens tidigt och snabbare. De kompletterande utbildningarna för utländska akademiker har byggts ut.
Samtidigt måste vi erkänna att vi inte har nått tillräckligt långt. Det arbete som återstår att göra är omfattande. När vi nu ser i prognoserna att invandringen till Sverige under lång tid framöver kommer ligga på en högre nivå accentueras den utmaning riksdagen i dag debatterar.
Folkpartiet föreslår därför i dag fem åtgärder som skyndsamt kan genomföras för att bättre tillvarata den resurs som nya svenskar med utländska vårdutbildningar är.
Det är avgörande att vi agerar.
– Inrätta ett nationellt valideringssystem inom vårdsektorn, och en särskild språkundervisning för läkare, sjuksköterskor och andra vårdutbildade.
– Korta handläggningstiderna. Väntetiderna för att få en svensk legitimation är idag alldeles för långa. Tiden att få sin vårdutbildning bedömd och godkänd har fördubblats på bara några år och var i oktober 2014 över 200 veckor. Det innebär ett stort slöseri för vården och för de människor som inte får jobba och försörja sig själva och sina anhöriga med de kunskaper de har.
– Korta tiden in i det svenska språket. Avskaffa SFI som egen skolform och inordna undervisningen i Komvux. Inför ett krav på en enda individuell studieplan och utöka möjligheterna till deltids-, distans-, och kvällsstudier.
– Landstingen måste bli bättre på att erbjuda praktikplatser. I Stockholms län erbjuds personer med läkarexamen från länder utanför EU provtjänstgöring med lön för att kunna få sin utbildning godkänd och en svensk läkarlegitimation.
– Lönerna och arbetsvillkoren är centralt för framtidens kompetensförsörjning. Landsting och kommuner kan göra mer lokalt för att höja vårdyrkets attraktivitet.
I landstinget i Uppsala län var Folkpartiet initiativtagare till den lönesatsning om 30 miljoner som nu ger kompetenta, erfarna medarbetare bättre löneutveckling. Blir vi attraktivare som arbetsgivare kommer fler – både inrikes och utrikes födda – att vilja söka sig till vården.
Sveriges landsting och regioner behöver välutbildad personal och Sverige behöver en bättre fungerande integration. Resurserna finns redan – Arbetsförmedlingen har oanvända integrationsresurser på hundratals miljoner – det är den politiska viljan och förmågan som måste till. Folkpartiet har gjort mycket, men vi har inte gjort tillräckligt. I dag redovisar vi vår väg framåt. I riksdagen kan regeringen idag antingen presentera sina svar, eller fortsätta hävda att ingen integrationspolitik överhuvudtaget behövs.
Roger Haddad, riksdagsledamot (FP), arbetsmarknads-och integrationspolitisk talesperson
Anna Starbrink, Hälso-och sjukvårdslandstingsråd (FP), Stockholms läns landsting
Lina Nordquist, oppositionslandstingsråd (FP), Uppsala läns landsting