Allt för många känner sig inte trygga att cykla i centrumtrafiken, skriver Boel Vallgårda
Sommarvärmen som vi bjudits på de senaste dagarna känns som en present. Badväder och ljumma kvällar i september! Samtidigt kommer lite smolk i glädjebägaren när man betänker att det högst sannolikt hänger samman med att den globala uppvärmningen, som dessutom går snabbare än vad forskarna tidigare räknat med.
Vi bör verkligen njuta av att ha fått några extra sommardagar. Inget blir bättra av att inte göra så. Samtidigt måste vi göra vad vi kan för att hejda utsläppen. Varje molekyl koldioxid som atmosfären fylls på med stannar i princip kvar och bidrar till växthuseffekt år ut och år in.
Dessutom är effekten självförstärkande när de reflekterande snö- och istäckena minskar och skogsbränder blir vanligare. Så det kommer att bli allvarligare, det rår vi inte över, men du och jag rår till viss del över framtida utsläpp; hur mycket koldioxid från fossilt bränsle och plast vi tillför atmosfären. Det påverkar hur snabbt det blir varmare och hur mycket varmare det kommer att bli. Det i sin tur påverkar i hög grad hur mycket mer mänskligt lidande som klimatförändringarna leder till.
När vi rör oss i staden till fots, med cykel och buss ger det mindre koldioxidutsläpp än resor vi gör med bil. Bilen innebär utsläpp när den tillverkas och även när den körs, om den drivs av fossila bränslen.
Våra förtroendevalda i kommunen rår över hur staden planeras och stadsplaneringen påverkar hur hållbart vi tar oss fram i staden.
Ett enigt kommunfullmäktige (bortsett från SD) antog 2016 en innerstadsstrategi vars vision är en livfull innerstad. För trafiken innebär strategin att bilarna makar lite på sig till förmån för gående, cyklister och kollektivtrafik. Det ger också utrymme för mer grönska och olika aktiviteter i stadsrummet.
För trafiken innebär strategin att bilarna makar lite på sig till förmån för gående, cyklister och kollektivtrafik. Det ger också utrymme för mer grönska och olika aktiviteter i stadsrummet.
Förändringen motiveras till viss del med hänsyn till klimatet, men framför allt med att den ökar vårt välbefinnande med fler mänskliga möten, ökad trygghet, en behagligare ljudbild, bättre hälsa och mycket annat. Man kan tillägga att ju fler som låter bilen stå, desto fler handlar i centrum, vilket bryter trenden mot allt färre butiker i city. Man kan också tillägga att om färre tar bilen blir det färre bilköer för de som faktiskt behöver bilen.
Innerstadsstrategin är bra för klimatet, men bara om den förverkligas. En hel del har gjorts, men vi befinner oss långt ifrån målen. Allt för få känner sig trygga att cykla i centrumtrafiken och allt för många korta resor görs med bil. Så frågan är i vilket tempo Uppsala ska ställa om. Sett till klimatet bör det ske snabbt och även sett till människors välbefinnande.
Förändringar möter ofta motstånd vilket kan bero på att vad vi kommer att förlora är påtagligare för oss än av vad vi kommer att vinna. Men när förändringen väl skett och förluster och vinster inte bara är en föreställning utan en faktisk erfarenhet, då får vinsterna en större betydelse. Men i det politiska spelet finns en lockelse att underblåsa denna förlustaversion istället för att uppmuntra oss människor att tänka på varandra och naturen och att se allt positivt som nya lösningar faktiskt kan innebära.
På Stadsbiblioteket i Uppsala får lokalpolitiker idag höra om Världsnaturfondens nya rapport.
För att stötta och stimulera våra förtroendevalda att öka tempot i omställningen till ett mer hållbart Uppsala ordnar Naturskyddsföreningen, Cykelfrämjandet och Klimataktion ett offentligt möte idag onsdag på Stadsbiblioteket.
Då kommer rapporten Att göra en Gent, finansierad av Världsnaturfonden, att presenteras av Tobias Gustavsson Binder från IVL Svenska Miljöinstitutet, en av rapportförfattarna. Han kan berätta om erfarenheterna från Gent i Nederländerna och ytterligare tre städer, som på ett snabbt sätt förbättrat sina innerstäder genom att där få bort genomfartstrafiken.
De har bland annat zonindelat de centrala delarna för biltrafiken. Det innebär att alla delar av centrum är tillgänglig med bil, men genomfartstrafiken försvinner eftersom man inte kan åka bil mellan zonerna. Samtidigt ges bättre plats för gående, cyklister och kollektivtrafik samt grönska och andra aktiviteter. Alltså precis dit fullmäktige vill att vi ska nå enligt Uppsalas innerstadsstrategi.