Ungern är ingen normal parlamentarisk demokrati i Europa. Det förklaras av rådande nationalism, att uppgörelsen med landets förflutna varit bristfällig och den målmedvetna regeringspolitiken för likriktning. Endast 6–7 procent av parlamentsledamöterna är kvinnor. En tidigare svensk diplomat har sagt mig att Ungern aldrig kommit över att det förlorade två tredjedelar av sitt land och folk efter första världskriget. Miljontals ungrare bor i grannländerna.
Regeringspartiet Fidesz sedan 2010 segrade i ungerska lokalvalet 12 oktober. Det vann i alla större städer utom Széged i södra Ungern och i samtliga regioner. Högerextremistiska Jobbik gick lika bra som vänstern i många större städer och slog dem i några, och blev näst största parti i 18 av 19 regionparlament. Jobbik är störst i några landsbygdskommuner.
Socialistpartiet, som ställde upp i en vänsterkoalition med två andra partier, är splittrat. Partiets regeringsinnehav 2002–2010 slutade med svår ekonomisk kris 2006 och internationella finanskrisen 2008. Arbetslösheten och statsskulden ökade, och korruptionen var omfattande.
”Ungern är ingen demokrati, men inte heller en diktatur”, sa en samtalspartner under ett veckolångt höstbesök i landet. ”Det gäller att överleva”, säger personer från oppositionen som inte kan räkna med anställningar. ”Orban är inte någon Putin, oppositionella sätts inte i fängelse”, är det mest positiva jag hör från det hållet.
1988 bildades Fidesz som ett liberalt ungdomsparti. Medlemmar över 35 års ålder accepterades inte, en total brytning skulle ske med kommunisttiden. Partiet har därefter rört sig högerut och ingår i samma partigrupp, EPP, i Europaparlamentet som svenska moderaterna och kristdemokraterna.
Premiärminister Victor Orbán och Fidesz hade regeringsmakten 1998–2002. Efter valförlusten den gången bestämde de sig för att i grunden förändra Ungern politiskt.
Efter ändrad valkretsindelning har Fidesz uppnått tvåtredjedels majoritet i parlamentet trots minskat röstetal i aprilvalet i år. Grundlagen, vallagar och medialagar har ändrats. Media kontrolleras genom tillsättande av regeringsanhängare i myndigheten för mediaövervakning, lojala chefer och journalister och riktad användning av offentliga medel vid annonsering. Självcensur präglar nyhetsförmedlingen.
Orbán är en smart och vältalig politiker som lyft fram egna sympatisörer till tjänster i samhällsförvaltningen, till och med vid utnämning av domare, bland annat i författningsdomstolen. Folk skräms till tystnad för att komma ifråga för eller behålla sina anställningar. Utöver utnämningspolitiken har ett omfattande lagstiftningsarbete och budgetanvändning skett som gynnar de egna intressena med sikte på att oavbrutet och mycket länge behålla makten.
Jag besökte Századvég, en tankesmedja som grundats av Orbán och en person till för att underbygga Fidesz politik på olika områden. För närvarande är 28 forskare knutna till tankesmedjan som anser sig vara särskilt kompetenta rörande ekonomi och affärer.
Fidesz är konservativt i kulturella frågor och värnar om ungersk identitet och nationalism. Det är emot ökad invandring, och det finns egentligen ingen sådan och inte alls från muslimska länder. ”Den ’nya antisemitismen’ i landet utgår från den växande nationalismen som menar att man inte ska kritisera ungrare för att ha haft något med Förintelsen att göra. Man vill låta tyskarna bära hela ansvaret”, säger Pál Tamás, professor i sociologi och mediaforskning.
I ekonomiska frågor har partiet förespråkat skattesänkningar, men säger sig vara mera vänsterinriktat, för investeringar i ny infrastruktur och det vill skapa jobb och tillväxt även i offentligt ägda företag. I somras sa Orbán att landet för en oliberal politik. Det har sneglat på länder som Ryssland, Kina, Turkiet, Singapore och deras ekonomiska politik. Det bryter mot förste demokratiskt valde premiärministern József Antall och dennes nyliberala ekonomiska politik med privatiseringar och avregleringar som ledde till hög arbetslöshet och ökade sociala problem. Ekonomin har något litet återhämtat sig efter finanskrisen. Officiella arbetslösheten är nu cirka 10 procent.
Klyftan mellan rika och fattiga har ökat. Fidesz står för en hårdför så kallad arbetslinje. Om inte folk tar de jobb som erbjuds utestängs de från socialstöd. Parollen lyder: Ungern ska leva på arbete, inte på sociala bidrag!
Fidesz är irriterat över de pekpinnar EU riktat mot landet, men menar ändå att landet ska vara kvar i EU, vilket också stöds av 66 procent av ungrarna, en mycket hög siffra med Europamått. EU har finansierat många infrastrukturprojekt i landet, men ungrarna är besvikna över att EU-medlemskapet inte fört upp dem till österrikisk levnadsstandard. Regeringsförespråkare anser att Ungern respekterar EU:s rättsregler och därför efter påpekanden ändrat i medialagar och den hårt kritiserade ”nationalistiskt formulerade” preambeln till grundlagen. Ändringarna är inte tillräckliga, menar kritiker.
Jobbik är mera extremt, men uppvisar likheter med Sverigedemokraterna. Det förespråkar utträde ur EU och försöker lägga beslag på populära frågor som andra partier försummat. De är främlingsfientliga, antiziganistiska och har särskilt många anhängare i nordöstra delen av landet där många romer bor som anklagas för att vara ”kriminella”. Jobbiks ledning består av intellektuella, medan väjarna – liksom SD:s – till stor del är män med lägre utbildning som känner osäkerhet och otrygghet för sina jobb, ekonomi med mera. Många landsbygdsröstare väljer Jobbik i protest mot etablissemanget i Budapest. Och de lockas av syndabockstänkande.
Det ungerska civilsamhället – förutom det som stöds av regeringen – har diskriminerats och tagit stor skada av Orbáns politik.
För att påverka Ungern att bli en mera normal europeisk demokrati med bättre respekt för mänskliga rättigheter borde EU och även Sverige bilateralt hålla bättre kontakt med de goda krafterna i landets civilsamhälle och stödja dessa.
Gunnar Lassinanti
AU-ledamot i Svenska OSSE-nätveket för Ungern