Riksdagen har beslutat att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska utarbeta och ansvara för en metod för att granska den högre utbildningens kvalitet. Nästan helt rätt tycker Civilekonomernas utredningschef Alexander Beck. Problemet är bara ett: ”Trots riksdagsbeslutet så kommer inte dagens eller morgondagens studenter att kunna ta ställning till om den valda utbildningen håller hög internationell klass.”, skriver han i ett debattinlägg.
Den 2 mars 2016 antog Riksdagen ett ramverk för ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. I det betänkande som ligger till grund för beslutet står det bland annat att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i ökad utsträckning bör beakta lärosätenas egna kvalitetssäkringsarbeten vid sin granskning.
Det är viktigt att lärosätena jobbar med kvalitetssäkring. Problemet med kvalitetssäkring är att den säger ingenting om kvaliteten.
Det är jättebra att det pågår ett arbete med att kvalitetssäkra utbildningen. Brasklappen finns där att UKÄ ska ta hänsyn till lärosätets arbete med kvalitetssäkring. Det som återstår för myndigheten är att kontrollera att utbildningen håller rätt nivå.
Kritiken mot det förra systemet var att det var för mycket fokus på resultat och för lite på processer. Självklart måste lärosätena tillåtas bygga upp strukturer och processer för att få kunskap och kunna vidta åtgärder om den egna verksamheten.
Men problemet är bara ett: Trots riksdagsbeslut kommer inte dagens eller morgondagens studenter att kunna ta ställning till om den valda utbildningen håller hög internationell klass.
Oavsett om lärosätena granskar sig själva eller det sker med oberoende aktörer så får vi inget system som ger tillräckligt med information så att blivande studenter kan göra kloka val.
I dag ges ekonomutbildningar vid 24 lärosäten. En av de vanligaste frågor som förbundet får är vilken ekonomutbildning är bäst. Om UKÄ tar sitt uppdrag på fullaste allvar så bör myndigheten även kunna ge denna service till blivande studenter så att de får adekvat information om utbildningar så att de kan göra egna kloka val genom jämförelser.
När ungdomar väljer att studera vid ett lärosäte så behöver de mycket information.
De som har föräldrar som är akademiker har det mer förspänt än andra barn när det gäller kunskap om högskolan.
Andra kanske går efter närhetsprincipen, rykten eller dit betygen räcker.
För UKÄ:s vidkommande och trovärdigheten för dess verksamhet är det viktigt att myndigheten inte tappar bort att granska utbildningarnas resultat som är den ena drivkraften för högre kvalitet. Den andra drivkraften är studenternas val utifrån adekvat information.
Alexander Beck, utredningschef Civilekonomerna, fackförbundet för akademiskt utbildade ekonomer.