Jag upprörs av rikspolitiker som gömmer sig bakom lagar och direktiv, som om dessa inte går att ändra, och som hävdar att Sveriges hantering av flyktingar därför är rättssäker. Jag upprörs av Migrationsverket, som säger att verket måste följa lagen, som om de inte gör egna tolkningar av asylskälen, den asylsökandes trovärdighet eller av vad som är ett säkert och lämpligt landområde dit de ensamkommande kan utvisas. Jag upprörs av kommunpolitiker vars ambitioner inte är högre än de minimikrav som staten ställer på kommunerna, som om de inte kan fatta egna beslut.
Vi är många engagerade medborgare som ser hur ensamkommande barn hanteras och den förvanskade bild av verkligheten som politiker nu vill ge oss väljare. Det är av naturliga skäl svårt för de ensamkommande att bevisa sina flyktingskäl. Migrationsverket gör då subjektiva värderingar och omvandlar dessa till objektiv fakta. Verkligheten för många ensamkommande afghanska barn är att de blir utvisade till en annan del av Afghanistan, oftast Kabul, än den plats de vuxit upp i. Vari ligger rättssäkerheten i denna omplacering? Jag upprörs när politiker säger att över 80 procent av de ensamkommande barnen får uppehållstillstånd när det i verkligheten är under 10 procent. Skillnaden beror på att barnen hinner förvandlas till vuxna när Migrationsverket inte beslutar i dessa ärenden innan de fyllt 18 år. Det är när beslutet tas som avgör om den ensamkommande skall dömas som barn eller som vuxen. Vilken annan svensk lag är sådan att utfallet förändras av domstolens handläggningstid? Vad är det som är rättssäkert i detta? Varför talar vi inte om värdet av invandringen? Invandringen har varit viktig för Sveriges ekonomiska tillväxt och ökade välfärd sedan andra världskriget. Ett land med tillväxt är betydligt bättre för vår välfärd än motsatsen.
Ekonomisk stagnation är en mycket bekymmersam situation. Det är de flesta experter överens om. Därför finns bland annat ett 2-procentigt inflationsmål. Befolkningsökning behövs också för att klara försörjningen av pågående ökning av antalet pensionärer. I Sverige föds 1,85 barn per kvinna. För bibehållen befolkning krävs 2,1 barn per kvinna. Sverige behöver en invandring motsvarande 100.000 personer per år för att uppnå en gynnsam tillväxt. I år och förra året ligger antalet asylsökande i Sverige på under 30.000 personer per år. Jag upprörs över att politiker och andra inte vill se detta, utan driver debatten som om asylsökningarna låg kvar på den exceptionella nivå som gällde under tre höstmånader år 2015. Arbetsförmedlingen anger för våren 2018 att brist på arbetskraft finns för många yrken, som inte kräver högskoleutbildning. Det gäller kockar, kallskänkor, vvs-montörer, undersköterskor, personal i hemtjänst och äldreboenden, installations- och serviceelektriker, murare, byggnads- och ventilationsplåtslagare, betongarbetare, lastbilsförare och motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer.
Nu har Sverige sedan rekordåret 2015 investerat i 35 000 ensamkommande barn och ungdomar, som inget hellre vill än att få stanna och arbeta i vårt land. Kasta inte bort denna möjlighet. Låt de ensamkommande som kom hit då och som nu har lärt sig svenska och andra färdigheter få stanna i Sverige och bidra till vår utveckling.
Ulf Appelgren
Knivstas Vänfamiljer för ensamkommande