Tillväxten börjar ta fart på flera håll i Europa och det är inte bara Sverige som befinner sig i högkonjunktur. Men på flera håll är tillväxten fortsatt svag. En sak kan vi vara säkra på. Det är inte EU-kommissionens jättelika investeringsfond Efsi som fått fart på tillväxten utan de strukturella reformer som många länder genomfört när eurokrisen blottat svagheterna i deras ekonomier och offentliga finanser. Trots det vill EU-kommissionen nu förlänga och utöka investeringsfonden.
Europa har successivt blivit överreglerat, trögt och dyrt att investera i. Det är inte offentliga stödprogram som får fler att vilja investera i Europa. För att det ska bli mer attraktivt att investera i Europa krävs strukturreformer som stärker ländernas konkurrenskraft och gör det mer lättare att jobba och driva företag. Det är en missuppfattning att tro att mer politisk inblandning i investeringsbesluten eller EU-stöd till den som investerar löser problemet.
Investeringsfonden får mig mest att tänka på de amerikanska subprimelånen som ledde fram till finanskrisen 2008 - en modern form av ekonomisk alkemi. Kraven för att fonden ska få ge ut medel är att de ska komplettera privata investeringar samtidigt som alla investeringar ska finansieras med ett femton gånger så stort bidrag från privata investerare. En del av risken ska samtidigt tas från pengar från EU-budgeten, dvs skattebetalarna.
Ett annat problem med fonden är att de medel från EU-budgeten som stoppas in i fonden går från pengar som egentligen skulle gått till forskning. Om det är något område i EU-budgeten som faktiskt gör stor nytta och där det finns gränsöverskridande fördelar att finansiera på europeisk nivå är det just forskningsprojekt. En utökning av fonden kan alltså leda till att det blir ännu svårare för forskare att få finansiering.
Det stämmer att det behövs mer investeringar i riskfyllda projekt i Europa. Men en jättelik investeringsfond är inte det som får investerare att satsa på Europa. I alltför få EU-länder finns det tillräckligt god tillgång till riskkapital. Samtidigt som riskkapitalet i USA ökat med mer än hundra procent sedan finanskrisen 2008 har det minskat med över en tredjedel i Europa. Det säger det mesta om investeringsklimatet i Europa.
Inte ens EU-kommissionens egen utvärdering lyckas peka på någon större nytta med investeringsfonden. Offentliga investeringsfonder som Efsi får sällan något annat resultat än att tränga ut vanliga privata investeringar. Istället för att försöka blåsa upp och förlänga fonden borde EU-kommissionen titta på vilka regleringar som gör det svårt att attrahera riskkapital till Europa och titta på bästa lösningar för skatteregler i medlemsstaterna som möjliggör fler investeringar. Det är långt mycket tråkigare än att spendera värdefulla forskningspengar på projekt som förmodligen ändå skulle finansieras. Men det är något som på riktigt skulle kunna ge mer investeringar för fler jobb och högre tillväxt.
Christofer Fjellner
Europaparlamentariker (M)