I tingsrätter runtom i landet utspelas i dessa dagar den ”fjärde akten” i det tryckerimomsdrama som landets tryckerier iscensatte år 2010.
Drygt tre miljarder kronor står på spel i en triangeltvist där tryckerier, Skatteverket och tryckeriernas företagskunder har ställts mot varandra i en huggsexa om något så skenbart trivialt som momspengar.
Det är inte för inte som tryckerimomsen i nyårskrönikorna omtalades som en av 2014 års stora kulturhändelser.
Statusen i det väldiga bråket om momsen är att landets förvaltningsdomstolar har dömt tryckeriernas kunder att betala ett och samma momsbelopp för andra gången. Nu är det Skatteverket som ska ha pengarna, medan det förra gången var tryckerierna som tog emot kundernas betalning. Konsekvensen av dessa dubbla betalningar blir att kunderna helt oförskyllt tvingas ligga ute med miljardbelopp.
Samtidigt är det ovisst om kunderna någonsin kommer att få igen dessa pengar. Helt klart är i alla fall att hanteringen av tryckerimomsen inneburit stora kostnader för alla berörda i förlorad tid och energi. Härtill kommer kostnaderna för både skatterättslig och annan juridisk rådgivning i saken.
Den fråga som nu ställs på sin spets i landets domstolar är om kunderna ska få tillbaka sina momspengar från tryckerierna.
Tryckerimomsdramat har därmed trätt in i ett fjärde avgörande skede. För att åskådliggöra vad som står på spel behöver vi dock återvända till alltings början.
Första akten: År 2002 infördes ”bokmomsen” på sex procent. Den allmänt rådande uppfattningen var då att tryckeritjänster inte skulle omfattas av den sänkta momssatsen.
Såväl tryckerierna som deras kunder förhöll sig givetvis lojala till reglerna. Tryckerierna fortsatte följaktligen att ta betalt av sina kunder med den ordinarie momssatsen på 25 procent. I enlighet med momsregelverket förde tryckerierna sedan vidare dessa momspengar till Skatteverket.
Tryckerikunderna fick å sin sida tillbaka motsvarande momsbelopp från Skatteverket genom att begära avdrag för sin ingående moms. På så vis kom momsen mellan företagen att bli just det nollsummespel som är själva syftet med regelverket.
Andra akten: I och med en dom från EU-domstolen i februari 2010 tog emellertid allt en plötslig vändning. EU-domstolens dom innebar nämligen att den lägre bokmomsen på sex procent även omfattade tryckeriernas tjänster.
Med stöd i gällande momslagstiftning vände sig då tryckerierna till Skatteverket och begärde att få tillbaka de för höga momsbelopp som tryckerierna många år tidigare hade betalat in till Skatteverket. Mer än tre miljarder kronor kom på detta sätt att återbetalas från Skatteverket till tryckerierna.
Tredje akten: Resultatet av Skatteverkets miljardutbetalningar till tryckerierna var emellertid att momssystemet allvarligt hade kommit att rubbas i sina grundvalar. I det tänkta nollsummespelet låg ju nu tryckerierna på plus tre miljarder och Skatteverket på minus lika många miljarder.
Skatteverket vände sig därför i sin tur mot kunderna med krav på återbetalning av samma momspengar som Skatteverket nyss hade betalat ut till tryckerierna.
Till en början underkändes dessa Skatteverkets försök att ”efterbeskatta” kunderna av samtliga kammarrätter runtom i landet. Till stor överraskning för den skatterättsliga expertisen gav emellertid Högsta förvaltningsdomstolen i februari 2014 principiellt klartecken för Skatteverkets krav mot kunderna.
Följden av Skatteverkets framgång i Högsta förvaltningsdomstolen är att tryckerikunderna nu får bära kostnaden för de momspengar som tryckerierna har fått från Skatteverket. För många kunder har denna lika oväntade som ovälkomna börda framstått som ytterst svårbegriplig.
Fjärde akten: För kunderna återstår nu inte annat än att försöka få tillbaka momspengarna från tryckerierna så att nollsummespelet kan återställas.
Kundernas stora bekymmer är samtidigt att flera av tryckerierna meddelat att de inte anser sig vara juridiskt skyldiga att betala tillbaka till kunderna. Och i just denna inställning från tryckeriernas sida finner vi den utlösande faktorn till ett stort antal bittra tvister där kunderna stämmer tryckerierna i landets tingsrätter.
Huruvida kunderna kommer att få framgång med sina krav mot tryckerierna återstår att se. Det finns förvisso juridiskt slagkraftiga argument som talar för kundernas sak. Rättsläget är emellertid inte klarlagt och tryckerierna har i de pågående tvisterna anfört en rad olika invändningar mot kundernas krav. I ett nyss avgjort tingsrättsmål förlorade också kunden mot tryckeriet, men omständigheterna i det målet var speciella och domens betydelse för andra kunders krav är därför oklar.
Det lär också dröja en tid innan en högre domstolsinstans avger ett mer auktoritativt avgörande att förhålla sig till. Såväl tryckerier som kunder kommer därmed ännu ett tag framöver att få treva sig fram i en rättslig dimma.
Ett är i alla fall säkert. Det tryckerimomsdrama som nu pågår har för många tryckerikunder tett sig som närmast mardrömslikt obegripligt. För ovanlighetens skull synes det inte vara någon överdrift att kalla situationen för kafkaartad.
Daniel Ullsten
Alex Ljungvall
advokater vid Advokatfirman Lindahl i Uppsala