2045 skall vårt land vara klimatneutralt vilket innebär att fossila bränslen har fasats ut. Våra fordon som står för en tredjedel av klimatutsläppen drivs med drivmedel som inte har fossilt ursprung. Våra skogar står för en stor del av råvarorna till dessa drivmedel. Våra skogar växer så det knakar tack vare större koldioxidhalt i luften och ökad temperatur som gör att växtsäsongen ökar. Att biobränslen släpper ut koldioxid när de används bortser vi från. Argumentet är att växtligheten tar upp den frigjorda koldioxiden.
Men stämmer det? Träden som växer har en fantastisk förmåga att binda kol och allt talar för att vi får en ökat förråd av bundet kol när skogsarealen ökar.
Avverkar vi däremot skogen och gör kalhyggen som ofta markbereds så kommer marken att läcka koldioxid under lång tid och vi får en ökning av koldioxidhalten i luften. Avverkar man bara de stora träden och lämnar plats för naturlig självföryngring kommer man att få ett positivt koldioxidupptag från skogen. Men under senare tid har man börjat att nästan dammsuga hyggena på grot vilket består av trädtoppar, grenar och stubbar som tas bort. Den biologiska mångfalden på våra hyggen kommer att utarmas när de insekter som lever på död ved får förändrade livsbetingelser.
Argumentet att vi kan använda våra skogar till klimatomställningen har stora brister, för när vi bränner eller kör våra bilar på biomaterial så frigör vi det bundna kolet. Växterna kan inte skilja på om koldioxiden kommer från biomaterial eller har fossilt ursprung. Hopsamling av ”pinnar och kottar” från skogen får inte ske med fossila bränslen och det gäller även själva processen med tillverkning av drivmedel. Nettoutbytet av energi kan i slutändan bli marginell.
Men det alvarligaste problemet är att vi inte återför askan från förbränningen av skogsresterna till skogen där den kom ifrån.
Tar vi bort de basiska ämnena som består av bland annat magnesium, kalium och kalcium som hamnar i askan vid förbränningen påskyndar vi försurningen av skogsmarken vilket kan leda till att aluminium frigörs som binder näringsämnen, något som har stor betydelse för fiskarnas möjlighet att få föda i våra vattendrag och sjöar. Försurningen kan också resultera i att möjligheten till reproduktion hos vissa fiskar försvinner.
För att kunna bedöma våra framtida uttag av biomaterial från våra skogar måste det göras en livscykelanalys där alla parametrar finns redovisade. Att tro att våra skogar kan lösa vår omställning till ett fossilfritt samhälle behöver skärskådas.
Roland Ekstrand
Svensk klimatcertifiering