Världens politiska ledare har lyssnat på vetenskapen och enats om ett klimatavtal. Frågan kommer nu till forskarsamhället i retur för att finna vetenskapliga och tekniska lösningar som gör det möjligt att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader Celsius.
På jordbruksområdet krävs både sådana åtgärder för att begränsa skördeförluster och svinn som Matthias Goldman efterlyser (UNT Debatt 9/12) och nya grödor som ger möjlighet att begränsa mängden insatsvaror vid bibehållen hög produktivitet.
För oss är det självklart att hela potentialen hos modern växtförädling ska utnyttjas. Det handlar bland annat om grödor med ökad tolerans mot torka och översvämningar och bättre motståndskraft mot växtsjukdomar och skadedjur. Modern växtförädling kan även bidra till att minska de utsläpp av växthusgaser som matproduktionen med nödvändighet medför.
Jasenko Selimovi? lyfter fram det ris som tagits fram av våra kollegor på SLU i Uppsala och som både skulle kunna bidra till ökade skördar och minskade utsläpp av växthusgasen metan.
Ytterligare ett exempel är grödor som bättre utnyttjar kvävet i marken, vilket kan bidra till ökade skördar, minskad övergödning och minskade utsläpp av växthusgaser.
Vi får ofta frågan vilken mat som är bäst för miljön, och vi skulle gärna vilja fortsätta att ge rådet att handla svenskt. Om Europas restriktiva hållning till modern växtförädling och genteknik kvarstår kommer dock ingen av de resurssnåla grödor som växtförädlingen tar fram att kunna odlas av svenska lantbrukare. Vi kommer därmed i stället att tvingas ge rådet att handla utländskt – för miljöns och klimatets skull.
Jens Sundström, docent och samverkanslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Torbjörn Fagerström, professor emeritus vid Lunds Universitet, ledamot av vetenskapsakademierna KVA och KSLA.