På UNT-debatt den 20 maj ger Torbjörn Fagerström en alltför enkel bild av risker med bekämpningsmedel i vår mat. Forskningen är tydlig, användingen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket har allvarliga effekter för naturen och för dem som arbetar inom lantbruket. Men nu oroar sig allt fler även för hälsoriskerna när konsumenterna får i sig bekämpningsmedel via maten.
Nya bekämpningsmedel bidrar till nya risker. Flertalet bekämpningsmedel klassas som cancerframkallande eller misstänks hormonstörande och kan ge allvarliga effekter redan vid mycket låga halter. För dessa ämnen finns det idag luckor i riskvärderingen vilket gör det omöjligt att säga att rester av bekämpningsmedel via maten inte innebär någon risk.
Vi vet fortfarande alldeles för lite om vad som egentligen händer med våra kroppar när vi får i oss små doser av bekämpningsmedel under lång tid. Men det finns några oroande studier. Nyligen presenterades en dansk studie som visade att 90 procent av 300 barn och mödrar hade bekämpningsmedelsrester i urinen.
Philippe Grandjean, professor i miljömedicin, kommenterade resultatet ”Jag fruktar att det här kommer skada intelligensen hos den kommande generationen” och rekommenderade att EU:s gränsvärden för bekämpningsmedelsrester sänks. Annan forskning har kopplat hög konsumtion av besprutad frukt och grönt med höga resthalter av kemiska bekämpningsmedel till minskat antal spermier och sämre spermiekvalitet.
Det främsta argumentet för att välja ekologisk mat är de faktiska risker som finns för naturen och de som odlar vår mat. Det finns i dag ett stort intresse hos konsumenter att få veta hur produktionen går till och vi är många som vill bidra till renare natur och minskade risker med bekämpningsmedel.
Johanna Sandahl
ordförande Naturskyddsföreningen