EU har möjligheten att ställa om och på så sätt fungera som draglok och driva på den globala omställningen. Det som sätter stopp är en politik som säljer klimatet för vinstintressen. Vi menar att klimatet aldrig får vara till salu. Vi står inför ett vägskäl. Ska vi välja en politik som bryr sig om människor och vår framtid och värma våra hjärtan, eller ska vi fortsätta värma atmosfären och riskkapitalet?
I tider av kris och arbetslöshet är det lätt att säga att företagen måste få lov att producera på klimatvidriga villkor. För hur ska det annars gå med jobben? Men pengarna verkar aldrig sippra ner till de fattigaste. Inte ens till vanliga människor.
Trots åratal av samma politik har arbetslösheten skenat medan riskkapitalisterna tar ut större vinster. Ändå fortsätter högern att hävda att vi måste sätta företagens vinster före människovärde och klimat.
Klimatförändringarna drabbar främst kvinnor och barn, samtidigt visar undersökningar att kvinnor lever mest klimatvänligt. Klimatförändringarna drabbar även de fattigaste i världen mest medan de fattiga släpper ut minst. Under våren presenterades IPCC:s femte rapport om klimatet. Richard Klein, en av huvudförfattarna, säger att ”Skillnaden är att vi nu har mycket mer information, mycket mer data, som bekräftar tidigare hypoteser bakom den nya rapporten. Vi ser nu effekterna av klimatförändringarna mycket tydligare. Det rör sig inte längre om ett avlägset hot.”
Klimatförändringarna riskerar att förvärra konflikter, ökar riskerna för fattigdom och ekonomiska kriser.
IPCC tar upp risker som stoppade försörjningsmöjligheter särskilt i låglänta områden, på grund av inlandsöversvämningar, hot mot infrastruktursystem, el och vattenförsörjning och att viktiga funktioner i ekosystemen påverkas.
IPCC anger fyra områden som nödvändiga för att vi ska rädda klimatet: Att ta bort de miljöskadliga subventionerna till fossila bränslen, införa utsläppsrätter eller skatt på koldioxid, ge bättre villkor till förnybar energi och förhandla fram globala avtal. Enligt IPCC måste vi minska utsläppen med 40–90 procent, om vi ska klara att undvika att överstiga en två graders temperaturökning i genomsnitt före 2050.
I januari i år presenterades ett förslag för ett mål för EU att till 2030 minska utsläppen med 40 procent och att andelen för förnybar energi ska vara 27 procent.
Då det inte räcker för att nå målen driver bland annat Tyskland och Frankrike att vi ska minska med 60 procent till 2030. De svenska allianspartierna vill att vi ska hålla oss på den lägre nivån i utsläppsminskningarna. De hotar med minskad tillväxt och arbetslöshet.
Eftersom detta är resultaten av den politik som de facto förs i dag måste vi dock ta detta med en stor nypa salt. Sanningen är att de sätter företagens vinster före både arbetsrätt och klimat.
Vänstern i Europa och Sverige är dock tydliga. Vi anser att IPCC:s varningar måste tas på allvar. Vi vill att utsläppen ska minskas med 60 procent till 2030. Det är nödvändigt om vi ska klara av målet 90 procent innan 2050. Vi driver också starkare satsningar på förnybar energi och vill se klimaträttvisa.
Europa och Sverige borde ta ansvar och driva en politik som är långsiktig med målet alla människors lika värde, jobb, trygghet, innovation, framtidstro och en planet där människor kan leva också om 100 eller 200 år. Den politiken drivs inte nu. Det är därför avgörande vem som trycker på röstknappen i EU-parlamentet, Ministerrådet och Kommissionen. Det handlar om att visa att det går att påverka andra delar av världen att ställa om för att göra det lättare att förhandla fram globala klimatavtal. Klimatfrågan är till syvende och sist en etisk fråga. Vilken rätt har vi att utsätta människor i andra länder och våra egna barn för en framtid fylld med konflikter och svårigheter att lösa frågan om livsmedelsförsörjning och vattentillgång. Lösningarna finns presenterade framför oss, det gäller bara att vi sätter dem i verket och det fort. Detta har bevisligen inte skett med ett högerstyrt EU. Vi menar att klimatet inte är till salu.
Mikael Gustafsson, EU parlamentariker och EU-kandidat (V)
Emma Wallrup, kandidat till EUparlamentet och första namn på riksdagslistan (V)