Majoriteten bestående av Moderaterna, Centern, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och oppositionspartiet Kristdemokraterna röstade nej till en folkomröstning i Knivsta om fyrspårsavtalet. Det bidrog starkt till att Knivsta kommun fick nej från regeringen till att omförhandla avtalet med staten.
Den 9 december kom regeringens svar till Knivsta kommun: det blir ingen omförhandling av det avtal som kräver att Knivsta kommun ska bygga 15 000 bostäder som motprestation för att få två nya järnvägsspår genom kommunen från Uppsala till länsgränsen till Stockholm. Uppsalas pris för samma avtal är 33 000 bostäder. Mer än dubbelt så många bostäder som Knivsta ingått avtal om, men Uppsala är tolv gånger större än Knivsta.
Knivstas löfte innebär en tredubbling av befolkningen till cirka 55 000 invånare år 2057.
Knivsta.Nu anser att det är en orimligt stor tillväxt för kommunen och avtalet med staten saknar stöd från många av Knivstas invånare.
Det var därför ett folkinitiativ startades för en folkomröstning om avtalet och det samlade in nästan 1 700 godkända namn.
Tyvärr röstade 21 av kommunfullmäktiges 31 ledamöter nej till folkomröstningen med motivet att “det var för dyrt att hålla en folkomröstning” och "att det skulle gå fortare att gå på omförhandling direkt”.
Det var ett beslut som kommer att bli dyrt för kommunen. Det visade sig vara en allvarlig felbedömning då det slutade med ett blankt nej från regeringen att omförhandla Knivstas avtal. De skäl som kommunen anförde, var ”inte förhållanden som var okända när avtalet slöts 2017” skriver regeringen i sitt svar med nej till Knivsta kommun.
Med facit i hand undrar vi hur seriös viljan från majoriteten var att verkligen få till en omförhandling av avtalet. Var det i själva verket bara ett spel för galleriet för att lugna de 1 646 kommuninvånare som begärde en folkomröstning om ”att väsentligt minska antalet bostäder som fyrspårsavtalet föreskriver”?
Kristdemokraternas väljare måste undra hur deras parti, som själva begärde en folkomröstning om fyrspårssavtalet 2017, tre år senare aktivt väljer att med sina fyra mandat fälla ett förslag om folkomröstning.
Nu sitter Knivsta kommun fast i ett avtal som kräver en utbyggnad som en stor del av invånarna inte vill ha, till en kostnad som ingen vet hur stor den blir. Knivsta kommun saknar möjligheter att på kort sikt tillåta fler detaljplaner då befintligt reningsverk har nått sitt maxtak. Det finns ingen långsiktig plan kring hur trafikflöden till och från Alsike skall lösas. Vad kostnaderna blir för alla nya skolor och förskolor som kommer att krävas finns inte heller beskrivet. Bara en ny lösning för avloppsrening lär kosta mellan 1–1,5 miljarder kronor. Som ska betalas av kommuninvånarna via skatten eller vattentaxan.
Det som kan förändra läget för om en omförhandling är om regeringen inte får in både fyrspårutbyggnaden och en nödvändig ombyggnad av Uppsala C i nästa infrastrukturproposition 2022. Om regeringen inte levererar fyra spår till 2034–2035 som utlovat är inte heller Knivsta kommun bundna av de tidpunkter som anges för att bygga 15 000 bostäder.
Knivsta.Nu kommer att fortsätta driva kravet på omförhandling av fyrpårsavtalet även om det skulle kräva en ny namninsamling för en folkomröstning. Att inte lyssna på kommuninvånarnas vilja ser vi som ett allvarligt problem för demokratin.