Över hela landet råder redan i dag brist på behöriga lärare. Men problemen riskerar att förvärras. Enligt Statistiska centralbyråns prognos kommer lärarbristen att förvärras ytterligare så att Sverige år 2025 saknar mer än 65 000 lärare. En sådan utveckling är naturligtvis inte hållbar.
Det går inte att komma ifrån att svårigheterna att locka fler till läraryrket och att behålla de lärare som finns, är kopplade till att lärares löner under lång tid halkat efter.
Så länge en grundskollärare tjänar 12 000 mindre än en ingenjör och en gymnasielärare tjänar 14 000 mindre än en jurist, upplevs läraryrket inte som ekonomiskt attraktivt.
Arbetsvillkoren är lika viktiga som lönen för att göra läraryrket mer attraktivt. Kraven på inrapportering växer samtidigt som stödpersonalen i skolan minskar och antalet undervisningsgrupper blir fler. På många håll får vi lärare vara allmänna fixare som utför vaktmästarsysslor. Vi behöver i stället en garanti för att vår tid kan ges till de elever vi redan har.
En del kommuner har dessutom börjat frånta rektorerna rätten att sätta lön. Uppsala tillsammans med Stockholm och Göteborg tillhör de kommuner som fråntar sina rektorer rätten att sätta konkurrenskraftiga löner för de lärare som redan är anställda i kommunen med motiveringen att lärare inte ska kunna byta skola inom samma kommun för att på den vägen höja sin lön. Resultatet blir att nyexaminerade ges samma lön som lärare med lång erfarenhet.
När kommuner väljer att agera som Uppsala, så abdikerar man från sitt ansvar att hitta hållbara lösningar på den skriande lärarbristen. Skolarbetsgivarna borde förstå att förbättrade villkor är nödvändiga för att behålla de lärare som finns och för att långsiktigt kunna visa på att det går att göra lönekarriär som lärare.
Skolledarna kan nämligen inte trolla fram lärare som inte finns, men med starkare mandat att sätta lön och erbjuda vettiga villkor ökar varje rektors möjlighet att bidra till ett attraktivt läraryrke.
En färsk undersökning till landets skolledare visar att svårigheterna att rekrytera behöriga lärare är större i dag än för fem år sedan. Larmklockan borde ringa på högsta volym för ansvariga politiker i alla läger. Läraryrkets attraktionskraft måste stärkas. Nu.
Undersökningen bekräftar bilden av att skolstarten i många kommuner präglats av betydande problem att bemanna klassrummen med behöriga lärare. Lärarbristen har bitit sig fast och förvärrats.
För fem år sedan gjorde Lärarförbundet en enkätundersökning bland landets skolledare om hur rekryteringssituationen såg ut. När undersökningen nu görs på nytt uppger skolledarna att problemen förvärrats markant.
En kraftig majoritet av skolledarna upplever att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare och förskollärare.
Allra svårast är situationen i landsbygdskommuner där nära tre av fyra skolledare anser det vara svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare. För fem år sedan var det i motsvarande kommuner hälften så många, 37 procent, som angav att de hade svårt eller mycket svårt att rekrytera.
Redan före sommaren gjorde Lärarförbundet en undersökning som visar att nio av tio lärare uppgav att lärarbristen är märkbar i vardagen. Vi lärare märker bristen genom att det inte går att rekrytera nya kollegor när någon slutar. Vi märker det när det inte går att hitta vikarier när någon är sjuk eller föräldraledig. Och vi märker det på en ökande arbetsbelastning på alla behöriga lärare som finns i skolor och förskolor och som får dra ett extra tungt lass med att handleda obehöriga kollegor och täcka upp för vakanta tjänster.
Framtidens ingenjörer, läkare, kreatörer, och sjuksköterskor sitter i skolbänkarna nu. Allas vår framtid beror på deras kunskaper. Ge oss fler kollegor, högre lön och de förutsättningar vi behöver för att göra ett bra jobb. Så framtidssäkrar vi Sverige.
Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande Lärarförbundet
Louise Plobeck
Ordförande Lärarförbundet Uppsala