I kommuner och landsting är klimatförändringarna redan en realitet, något som gjorts tydligt med den senaste tidens mer extrema väder. För att förhindra enorma framtida kostnader för krishantering vid väderkatastrofer krävs investeringar och klimatanpassningsåtgärder, något som alliansregeringen tyvärr inte mäktar med.
Den senaste tidens häftiga skyfall är tyvärr bara ett tecken på den trend vi nu är inne i med ett varmare klimat. Vid SMHI:s sammanställning av temperatur- och nederbördsdata från åren 1991–2011 är trenden tydlig; Sverige blir blötare och varmare till följd av klimatförändringarna. Nyligen släppte SMHI även en rapport om framtidens havsnivåer som tydligt visar att framförallt södra Sverige riskerar en höjning av havsnivån på upp till en meter.
Politiskt går utvecklingen nu åt fel håll, regeringen har dragit ner på finansieringen till klimatanpassning. Därför blir det än viktigare att kommuner och landsting nu börjar arbeta förebyggande.
Klimatförändringarna sker globalt men får konsekvenser lokalt. I Sverige är det främst kommuner och landsting som redan i dag får stå för notan som kommer med det varmare klimatet. Kostnaden för anpassningsåtgärder ökar nu drastiskt på de ställen där nederbörden är som störst.
Det är främst översvämningarna som skapar problem. Detta beror på att de underdimensionerade och dåligt underhållna avloppssystem inte klarar av de kraftfulla regnfallen. Med nuvarande renoveringstakt tar det till exempel 555 år för Lund att förnya sitt avloppsnät, och enligt branschorganisationen Svenskt Vatten krävs det en fördubbling av kommunernas investeringar för att börja komma till rätta med problemen. Det handlar om en summa på över 200 miljarder kronor de kommande 25 åren.
Men det är orimligt att klimatförändringarna bara ska vara en kommunal angelägenhet, och därför bör en ansvarsfull regering ta ett ökat ansvar för krisberedskapen. Tyvärr har alliansen hittills inte tagit det ansvaret. Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap skulle det krävas nästan en fördubbling av regeringens nuvarande anslag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor för att klara bara de mest akuta åtgärderna i landet. Samtidigt har regeringen valt arr dra ner på just anslagen till klimatanpassning.
Den viktigaste åtgärden för att slippa svidande räkningar från klimatförändringarna är förstås att minska utsläppen, men utöver detta krävs nu ett mer seriöst planerande kring anpassning och beredskap.
Framtida stadsbebyggelse och infrastruktur måste planeras på ett sätt så att stigande havsnivåer och översvämningar inte får lika förödande konsekvenser. Kraftfulla investeringar måste till för att modernisera, stärka och bygga ut det avloppssystem som finns, och här måste regeringen ta sitt ansvar som delfinansiär. Och för att kostnaderna inte ska öka än mer är det dags att börja arbetet redan nu.
Lorentz Tovatt
språkrör Grön Ungdom