Debatt: Koppla klimat till mat

Kraftfulla politiska åtgärder behövs för att ta itu med såväl klimatpåverkan av jordbruk som konsumentval, fetma och undernäring.

Sverige har åtagit sig att bidra genom Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

Inför det pågående FN-mötet om klimatet, COP24, publicerar 130 nationella vetenskapsakademier tillhörande det globala nätverket InterAcademy Partnership (IAP) en rapport som uppmanar beslutsfattare att omedelbart vidta åtgärder för att främja ett hållbart globalt livsmedelssystem och därigenom mildra klimatförändringar och förbättra livsbetingelser. Rapporten bygger på fyra tidigare rapporter som beskriver läget i Europa, Asien, Afrika respektive Amerika.

Jordbruk, skogsbruk och markanvändning bidrar med 20–25 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Till detta kommer utsläpp från transporter, energiintensiva tillverkningsprocesser och svinn i tillverknings- och konsumtionsled.

Stora skogsavverkningar görs för att få jordbruksmark, vilket leder till ökade nivåer av växthusgaser. Situationen har förvärrats särskilt i delar av Afrika, Sydostasien och västra Asien, framför allt i konfliktområden och i kombination med torka och översvämningar.

Produktionen från jordbruket behöver öka för att förse en växande befolkning med livsmedel.

Utveckling behövs av livsmedel från grödor, havsbruk och av helt nya råvaror, samt minskad konsumtion av kött och andra animaliska produkter.

Här krävs tvärvetenskaplig forskning och samarbete mellan odlare, råvaruproducenter, livsmedelsforskare, nutritionister och samhällsvetare.

Användning av genmodifierade grödor har resulterat i miljövins­ter genom minskad användning av bekämpningsmedel och låg jordbearbetning. Dessutom kan mer motståndskraftiga växter med högre näringsvärde erhållas. Genom beslut i EU omöjliggörs detta i Europa. Nya teknologier för matproduktion skulle sammantaget kunna minska utsläpp av växthusgaser med upp till 50 procent.

Uppskattningsvis försvinner runt 30 procent av all mat som produceras i olika delar av tillverkningskedjan.

I låginkomstländer beror detta främst på dåliga möjligheter att lagra och distribuera råvaror och dålig infrastruktur. Svinnet i höginkomstländer sker framför allt nära konsumenten. Mycket kan göras för att minska svinn. I stället för bäst före-datum kan ny forskning ge förpackningar med sensorer som mäter mikrobiologiska hälsorisker och kvalitetsegenskaper. Säkerheten genom hela tillverkningskedjan kan ökas med nya metoder för spårbarhet och ursprung.

Klimatsmarta livsmedelssystem utnyttjar inte bara slutprodukten. Sidoströmmar och restprodukter behöver tillvaratas. Här finns fibrer, proteiner, kolhydrater och andra näringsämnen som skulle kunna utvinnas och användas som livsmedel, alternativt som djurfoder.

Kost och hälsa är centrala i ett hållbarhetsperspektiv.

Antalet kroniskt undernärda människor i världen var 2016 drygt 800 miljoner, vilket motsvarar nära elva procent av jordens befolkning. Samtidigt leder överkonsumtion till övervikt och fetma och därmed relaterade sjukdomar.

Totalt står icke smittsamma sjukdomar för 70 procent av dödligheten i världen. Kosten är globalt sett en av de viktigaste påverkbara riskfaktorerna, i Sverige den viktigaste. Trots utbredd kunskap är det mindre än 20 procent av konsumenterna som äter enligt de kostråd som finns. Nya metoder gör det möjligt att med enkla test anpassa kosten på individnivå, vilket kan hjälpa grupper i riskzoner till bättre hälsa.

I utsatta grupper finns cirka två miljarder människor, som lider av någon form av näringsbrist. Det kan bero på att näringsriktig mat är för dyr och kaloririka produkter billiga, eller att man inte kan eller har tid att laga en näringsriktig mat från billiga råvaror. Ofta saknas insikt om vad som är en hälsosam diet. Här krävs insatser, inte minst när det gäller utbildning.

Det brådskar att stärka evidensbaserade strategier och program för att lösa de mest kritiska utmaningarna: mildra klimatförändringar genom förändringar i livsmedelsproduktion och konsumtion, och se till att människor globalt har tillgång till näringsrik, prisvärd och miljövänlig hållbar mat.

Dessa problem är inte bara kritiska för hälsa och miljö utan också global ekonomi, handel och jobb. IAP rekommenderar inrättandet av en internationell rådgivande panel för livsmedels- och näringsskydd och jordbruk, som tjänar till att stärka internationella styrningsmekanismer. Men stora satsningar på forskning behövs också, i synnerhet grundläggande forskning som i sin tur leder till innovationer och hållbara lösningar.

Anne-Marie Hermansson, professor emeritus vid Chalmers Tekniska Högskola och Kungl Vetenskapsakademiens representant i den europeiska arbetsgruppen inom European Academies’ Science Advisory Council (EASAC)

Christina Moberg, professor emeritus vid Kungliga Tekniska Högskolan och vice ordförande EASAC

Länkar: https://www.dropbox.com/sh/ydvyo3tlcdv9iot/AAD13uxV3qmczc9cwpuRlkyoa?dl=0

https://easac.eu/publications/details/opportunities-and-challenges-for-research-on-food-and-nutrition-security-and-agriculture-in-europe/