Kris i lokalfrågan

Antingen tar vi tag i lokalfrågan eller så måste Barnsjukhuset ändra inriktning, skriver Anna-Karin Klomp.

Anna-Karin Klomp (KD)

Anna-Karin Klomp (KD)

Foto: Fotograf saknas!

Debatt2016-12-10 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Barnsjukhuset i Uppsala län är något att vara riktigt stolt över. Hit kommer barn från stora delar av landet för att få högspecialiserad vård.

Men den som någon gång suttit i väntrummet på barnakuten vet att lokalerna inte är något att stoltsera med.

Det är trångt, det står sängar och annat material i korridorerna på grund av platsbristen. Kontor har gjorts om till behandlingsrum och därför har kontoren fått flytta in i förråden. Vilket så klart ger en ohållbar arbetsmiljösituation. Trängseln gäller inte bara barn­akuten utan hela barnsjukhuset.

Akademiska sjukhusets lokaler har under decennier varit eftersatta och det var bakgrunden till projektet Framtidens Akademiska. Det skulle ge stora delar av sjukhuset nya eller ombyggda ändamålsenliga lokaler. Tidsplanen var att det skulle ta sju år. I projektet ingick inte Barnsjukhuset, eftersom lokalerna trots trängseln faktiskt inte var värst där och därför ansågs kunna vänta till 2020 med åtgärder.

Men byggandet har dragit ut på tiden, nu är framtiden för projektet ytterst oklar och det går inte längre att sätta något slutdatum.

I dagsläget är det oklart vad bygget kommer att kosta och i vilken ordning det ska ske. Dessutom vill Uppsala kommun försena bygget ytterligare genom att inte vilja bevilja bygglov till viktiga åtgärder för att bland annat förbättra ventilationen i 60-talshusen.

Allt detta sätter Barnsjukhusets i ett helt annat läge. Under den period som gått sedan planeringen av Framtidens Akademiska kom i gång har mycket hänt inom barnsjukvården.

Verksamheten har expanderat avsevärt. När tekniken och behandlingsmetoderna utvecklas och förbättras ökar våra möjligheter att behandla och rädda svårt sjuka barn. Barn som många gånger har ett beståen­de behov av regelbundna besök hos specialist eller sjukhusvistelser. Inom neonatalvården lyckas man i dag rädda barn som föds mycket för tidigt, barn som tidigare inte haft en chans.

Dessutom är vi ett växande län med en ung befolkning vilket förstås också leder till att vi får fler barn i länet.

Akademiska sjukhuset står för en högspecialiserad vård i hela vår sjukhusregion och har dessutom ansökt om att få bedriva ytterligare rikssjukvård.

På barnsjukhuset bedrivs en familjecentrerad vård där barnet har rätt att ha med minst en förälder dygnet runt under sin behandlingstid. Det gör att föräldrar ibland tvingas sova i andra behandlingsrum för att få plats vilket förstås förvärrar platsbristen.

Detta ställer krav på oss politiker. Vi måste antingen ändra inriktningen på barnsjukvården i länet eller ta oss an lokalfrågan.

Vi kan naturligtvis bedriva mindre riks- och regionvård och därmed lämna mer fysiskt utrymme till länssjukvård. Men jag har inte hört något parti som tycker att det är önskvärt.

Vi politiker har låtit Barnsjukhusets lokaler vara elefanten i rummet alldeles för länge. Om det inte går att prioritera om större investeringar måste det väl ändå gå att frigöra ytor i andra delar av sjukhuset? Även om barnsjukhuset fortsatt ska vara en sammanhängande verksamhet så kan det inte under obestämd framtid vara låst till för små lokaler.

Och nog måste väl ett fungerande barnsjukhus vara viktigare än ett ideologiskt motiverat tillagningskök.

Som kristdemokrat och mamma blir jag bekymrad. Landstinget har sedan länge ett beslut på att alla beslut som tas ska ha en barnkonsekvensanalys. Det har det hittills inte gjort för vår investeringsplanering.

Därför vill vi Kristdemokrater att den kommande lokalförsörjningsplanen på ett ändamålsenligt sätt belyser Barnsjukhusets behov på kort och lång sikt. Sjukvårdens resurser består till stor del av kunnig personal och det finns en gräns för hur mycket de orkar utan ljus i tunneln eller dagsljus i sina arbetsrum.

Anna-Karin Klomp

oppositionsråd (KD)

Barnsjukhuset

Läs mer om