Uppsala ömsar skinn i snabb takt. Ska Sveriges nyaste storstad och landets största landsbygdskommun fortsätta utvecklas som mötesplats för människor och idéer behöver kulturen vara en central del i all samhällsplanering.
I november 2011 passerade Uppsala kommun den gräns på 200 000 invånare som definierar en storstad i den officiella statistiken. Och gradvis sker den mentala omställningen inom oss. Vi börjar förstå att vi inte längre bor i en småstad i huvudstadens skugga. Vi lever i Sveriges nyaste storstad med en stark kulturhistoria och ett vidsträckt omland som även gör Uppsala till landets största landsbygdskommun.
Redan i det kulturpolitiska program som antogs 2005 menade ett enigt kommunfullmäktige att ”ett tillåtande klimat för det fria skapandet är gynnsamt för utvecklingen inom många olika områden och gör kommunen attraktiv att leva, bo och verka i.” Konst och kultur pekades ut som ett värde i sig, men också som något som är viktigt för människors personliga utveckling och som ger oss ”redskap att uttrycka oss, ifrågasätta och förändra.”
En viktig anledning för människor att välja att bo i stora städer är att där finns en snabbare puls och en större kreativitet.
Uppsala är redan en internationell mötesplats med ett rikt kulturliv, men ska resan mot en levande och dynamisk storstad fortsätta behöver Uppsalabornas möjligheter att utöva och uppleva kultur stärkas.
Det innebär inte minst att kulturen spelar en aktiv roll i stadsdelsutvecklingen och att kommunen investerar i kultur utanför centralorten – där en fjärdedel av kommunens befolkning bor.
Ska kulturen bli den bärande del av samhällsplaneringen som är förutsättningen för att bygga livsmiljöer där människor och idéer möts behövs en stark motor i arbetet. Den kommunala omorganisation som trädde i kraft vid nyår ger förutsättningar för detta. Den sista december gick den gamla Kulturnämnden i graven. När så klockan ringt in det nya året steg den nya Kulturnämnden upp ur askan – likt en fågel Fenix.
Den nya Kulturnämnden har ett bredare ansvar än sin föregångare med samma namn.
Den nya nämnden ansvarar för barn och ungas kultur och fritid, likväl som för verksamhet riktad till vuxna. Den nya förvaltningen rymmer inom sig såväl de som ska se till helheten och ha en tät kontakt med hela kommunens samlade kulturliv, som de som arbetar mitt i verksamheten i kommunens egna bibliotek, fritidsgårdar, museer och teater. Ett viktigt uppdrag är att skapa jämlika och jämställda förutsättningar för barn och ungas deltagande i kulturlivet.
Den rödgröna budget som kommunfullmäktige antog den 15 december ger en utökad ram för kulturpolitiken om 6,2 miljoner kronor.
Arbetet med att utreda och utforma Uppsala kulturskola blir en av de första uppgifterna under 2015. Denna verksamhet ska ske i samverkan med olika aktörer runt om i kommunen – i staden såväl som i för- och kransorterna – och ge barn och unga möjlighet till eget skapande inom såväl musik som dans, drama, bildkonst, foto, film och andra kulturformer.
Samtidigt som jag är glad över kulturreformer för Uppsala, är jag bekymrad för hur utvecklingen på riksplanet påverkar förutsättningarna för kulturpolitiken. Den rödgröna regeringens budgetförslag hade möjliggjort en halvering av avgiften i kommunala musikskolan, men den budget allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade igenom innebär att dessa statliga medel försvinner. Jag hoppas att Uppsalaborna inom kort får ta del av en rödgrön statsbudget som sänker trösklarna till kulturutövande för barn och unga.
Den nya Kulturnämnden har förutsättningarna att skapa en starkare och mer samlad kulturpolitik för att ge alla som bor i Uppsala kommun rätt och möjlighet att utöva och uppleva kultur.
Här krävs en bred samverkan – såväl med föreningslivet, fria kulturskapare, kulturinstitutioner och det lokala näringslivet som med andra offentliga aktörer.
Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för ett blomstrande kulturliv i Sveriges nyaste storstad och landets största landsbygdskommun.
Peter Gustavsson (S)
Ordförande i Kulturnämnden i Uppsala kommun från 1 januari 2015