I dag är internationella dagen mot våld mot kvinnor. Över hela världen lyses byggnader upp i orange för att uppmärksamma frågan.
Mäns våld mot kvinnor erkänns i dag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, ett globalt samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem.
FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs 1993 och i FN:s globala mål för en hållbar utveckling, Agenda 2030, är ett av delmålen att avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor.
Länsstyrelserna har i uppdrag att genom samverkan med andra aktörer verka för att målen i Agenda 2030 uppnås i Sverige. I Uppsala län har landshövding Göran Enander bildat rådet för social hållbarhet, som samlar offentliga aktörer i syfte att skapa struktur och systematik i arbetet för social hållbarhet. Ett av rådets två prioriteringsområden är arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen har även regeringens uppdrag att stödja genomförande och uppföljning av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor i Uppsala län.
I juni utökades uppdraget och länsstyrelsen fick i uppgift att stärka kunskapen på chefsnivå med särskild inriktning på hedersrelaterat våld och förtryck.
I Sverige råder en bred politisk enighet om samhällets ansvar för att motverka våldet, stödet till brottsoffer har förbättrats och lagstiftningen har skärpts i flera omgångar. Insatser mot hedersvåld har dock uppmärksammats sent. Arbetet kan inte sluta vid lagstiftning och politisk vilja. Ambitionerna måste synas varje dag i mötet med våldsutsatta vid varje vårdbesök, i varje utredning och i varje rättegång.
Befolkningsundersökningen ”Våld och hälsa” från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet visar att de som har varit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt och/eller psykiskt våld i betydligt högre utsträckning har fysisk och psykisk ohälsa senare i livet.
Enligt statistik från Brå, Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån, sammanställd av Socialstyrelsen, sjukskrivs drygt en patient i timmen till följd av våld i nära relationer.
Den yttersta konsekvensen är det dödliga våldet. 2018 dödades 22 kvinnor av en nuvarande eller tidigare partner.
Alla som möter våldsutsatta i sitt arbete behöver ha kännedom om våldets komplexitet, hur omfattande det är och vad det får för konsekvenser. De behöver veta hur de ska fråga om våldsutsatthet på ett tryggt sätt och vad de ska göra med svaret.
Europarådets Istanbulkonvention, som Sverige förbundit sig att följa, betonar kravet på särskild utbildning för yrkesgrupper som möter brottsoffer eller våldsutövare.
I Uppsala län har vi goda förutsättningar att genom systematiskt och långsiktigt samarbete se till att kunskap alltid finns där den behövs. NCK har regeringens uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK:s utbildningsverksamhet spänner över ett brett fält. Från en webbkurs, öppen för alla, som ger baskunskap om våld till universitetskurser för studenter och yrkesverksamma och riktade kurser för högskolelärare. NCK driver även den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen som under första halvåret 2019 besvarade 110 samtal per dygn. På regional nivå driver NCK kvinnofridsmottagningen vid Akademiska sjukhuset. I NCK:s uppdrag ingår att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården. Det har resulterat i Uppsalamodellen, som har vuxit fram utifrån erfarenheter av kliniskt arbete, samverkan och forskning.
I Uppsala finns flera organisationer inom civilsamhället som gör stora insatser. Ett viktigt exempel på det arbete som görs är den kartläggning om förekomsten av våldsutsatthet med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck bland unga, som organisationen TRIS (Tjejers rätt i samhället) gjort på uppdrag av länsstyrelsen och kommunens socialförvaltning. Kartläggningen genomfördes 2018 bland drygt tusen elever i årskurs 9 och resulterade i rapporten UNG 018.
Resultaten visar bland annat att var femte flicka och var tionde pojke lever med ett oskuldskrav som innebär att de förväntas att vänta med sex till att äktenskap ingås.
Förbud mot föräktenskaplig sexualitet är störst bland flickor som har utomnordiskt födda föräldrar. De har ofta inskränkningar i valet av framtida partner och löper även större risk att utsättas för tvångsäktenskap. Dessa resultat kräver en relevant eftertanke och det förebyggande arbetet är av största vikt.
Kunskap är en nyckel för att motverka våldet. I dag delar vi ut ”Bokpaket till 1000!” inom ramen för det utökade regeringsuppdraget. Det är ett bok- och utbildningspaket som delas ut till tusen chefer inom kommunerna i länet, universiteten, Polisen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt hälso- och sjukvården och tandvården i Region Uppsala. I paketet finns utbildningsmaterial om våld med särskild fördjupning om hedersrelaterat våld och förtryck. Samma paket kommer även att delas ut inom den idéburna sektorn.
För att kunskapen ska omsättas i praktiken krävs att ledningen på varje arbetsplats prioriterar utbildning och skapar rutiner för arbetet med våldsutsatta och för att förebygga och motverka våld.
Det borde vara en självklarhet att alla som i sitt arbete möter en våldsutsatt person har kunskap om våldet och vet vad de ska göra. Det är i vardagen våldet sker och det är i det dagliga arbetet det kan upptäckas och motverkas.
