Fyra av tio medarbetare i välfärden upplever att de har fått nya arbetsuppgifter som en följd av att människor flytt till Sverige. Samtidigt har många inte fått den kunskap de skulle behöva för de nya arbetsuppgifterna. Nu måste arbetsgivarna kartlägga behoven av kompetensutveckling för att bidra till ett bättre mottagande och etablering för asylsökande och nyanlända.
Mottagande och etablering för asylsökande och nyanlända har inneburit utmaningar men också utveckling och positiva förändringar för välfärdens medarbetare och chefer. Det visar en ny undersökning bland 5091 medlemmar som Vision i dag presenterar.
Många medlemmar vittnar om en ökad kunskap inom organisationen, att nya arbetssätt har utvecklats och att man uppnått mer eller bättre samverkan med andra aktörer. Inte minst har goda idéer förverkligats. En del beskriver situationen i termer av en ”nybyggaranda” där utmaningar lett till innovativa lösningar och goda resultat.
Samtidigt behöver mycket förbättras.Fyra av tio upplever att de har fått nya arbetsuppgifter som en följd av flyktingmottagandet. Trots det svarar 43 procent att de inte fått den kunskap eller kompetensutveckling de skulle behöva för de nya arbetsuppgifterna. Ytterligare 12 procent känner sig osäkra på om de fått den kunskap de behöver. Upplevelsen av att sakna kunskap och kompetens skapar osäkerhet och stress hos medarbetarna och riskerar att drabba de individer som verksamheten finns till för.
Ett annat område gäller samordning mellan olika samhällsfunktioner som är involverade i etableringsprocessen. Här ser många medlemmar brister, till exempel mellan skola, boende och socialtjänst, men också om brister i samverkan mellan kommun, landsting och regioner, privata aktörer, statliga myndigheter och civilsamhället.
Vision uppmanar därför lokala arbetsgivare att:
•Satsa på kompetensutveckling. Arbetsgivare behöver göra en systematisk inventering av medarbetarnas behov av kunskapspåfyllnad och presentera en plan för hur behovet ska tillgodoses. Regeringen kan bistå med att utvidga den annonserade satsningen på att stärka kunskap om och stöd till nyanlända som är traumatiserade till att gälla bredare än landstingen.
•Förbättra samordningen. Att det lönar sig med bättre samverkan visar kommuner som till exempel Krokom. Här har andelen nyanlända som har arbete när etableringstiden löper ut ökat kraftigt de senaste åren till följd av ett prestiglöst förhållningssätt där flera aktörer arbetar nära tillsammans.
•Ta till vara nyanländas kompetens. Exempel från bland andra Västerås stad visar på stora fördelar för både samhället och individen när kommunen skapar lösningar som leder till arbete inom verksamheter där det behövs personal, exempelvis omsorgen. Det krävs också bättre möjligheter till etableringsinsatser redan under asyltiden, förbättra möjligheterna till validering av utbildning- och yrkeskunskaper och förbättra studie- och yrkesvägledning för nyanlända.
”Lyckad integration bygger på kreativa lösningar och en vilja att hjälpa till”, säger integrationssamordnaren och Visionsmedlemmen Djamal i Valdemarsvik.
Han är en av alla medlemmar – i tandvården, på bibliotek, i socialtjänsten och i kyrkan – som bidrar till att ge människor som flytt till Sverige en bra start i vårt land. Visions uppmaning till lokala arbetsgivare är att lyssna på medarbetare och chefer och ge dem bättre förutsättningar i deras yrkesroller. Det är centralt för en bra start för människor som kommer till vårt land, liksom för utvecklingen av välfärden.
Veronica Magnusson
förbundsordförande Vision