Vårdvalet inom mödravården riskerar att slås ut när majoriteten i landstinget nu vill införa ett nytt ersättningssystem. Både länets fristående barnmorskemottagningar och landstingets egen mottagning i Gimo kommer få en kraftigt minskad ersättning.
När Alliansen införde vårdvalsystemet i vårt län bestämde vi att du som blivande förälder ska kunna välja mödravård på en annan mottagning än den vårdcentral du väljer. Huvudanledningen till det var att erfarenhet visar att man ofta väljer mödravård nära arbetet och vårdcentral nära hemmet.
Vi ville därför underlätta livspusslet genom att låta er som blivande föräldrar ha möjlighet att välja den mottagning som passar er situation bäst.
Detta skiljer Uppsala från nästan alla andra landsting. Endast vi, Stockholm och Skåne har valt att ge makten till föräldrarna. Det har lett till att vi i Uppsala län har mödravård som är frikopplad från vårdcentraler både i Uppsala och Knivsta, och att länets i särklass största mottagning är fristående.
Detta har förstås inneburit en utmaning när vi utformat ersättningsystem för mödravården. När det gäller mödravården är den mer styrd, och i mödravårdsprogrammet ingår åtta, nio besök som är obligatoriska att erbjuda alla gravida. Därför har vi valt olika ersättningsystem för vårdcentraler och barnmorskemottagningar.
Mödravården får en summa per gravid kvinna, medan vårdcentralerna får dels en summa för varje patient som har valt att lista sig på mottagningen och dels betalt per besök. Hur många besök en enskild gör varierar naturligtvis. De flesta besöker vårdcentralen enstaka gånger, medan andra behöver komma ofta.
Vi vet att det finns ett samband mellan så kallad socioekonomisk status och hälsa. Därför har man försökt hitta sätt att ersätta en vårdcentral så att de får högre ersättning för grupper som generellt har sämre hälsa, eftersom dessa generellt sett behöver mer vård. Men att systemet som används för vårdcentralerna inte är anpassat för mödravården behöver man ingen djupare kunskap för att förstå. Trots det vill majoriteten att det ska gälla även där.
Den patientgrupp som ska generera högre ersättning är bland annat patienter över 65 år; ensamboende; utlandsfödda (ej EU-länder); arbetslösa; ensamstående förälder med barn som är 17 år eller yngre; lågutbildade samt barn under 5 år. Det krävs ingen större analytisk förmåga för att förstå att minst två av dessa kriterier inte är användbara inom mödravården, nämligen gruppen äldre än 65 år och barn under 5 år.
Kristdemokraterna har krävt att få en redovisning av vilket kunskapsunderlag som finns för att Care Need index, CNI, ger bättre vård inom mödravården. Svaret vi fick på senaste vårdstyrelsesammanträdet var: ”Enheten för vårdavtal känner inte till något underlag som visar att CNI ger bättre vård, eller mödravård.”
Det är anmärkningsvärt.
Om ett ersättningssystem ska införas utan att ha någon visad nytta bör man vara säker på att det åtminstone inte får negativa konsekvenser. Eftersom de fristående mödravårdsmottagningarna riskerar att slås ut är ju det inte fallet. Vår huvudinvändning är att om man vill ersätta enligt CNI så måste grundersättningen för alla kvinnor vara rimlig. Även arbetande kvinnor från EU-länder med en högskoleexamen har ju behov mödravård.
Ett system som baseras på hur ofta man som statistisk grupp besöker vårdcentralen minskar inte behovet mödravård. Landstingets grundersättning måste därför täcka kostnaderna för de nio obligatoriska besök som ska erbjudas.
Ska man ändå på lösa boliner införa ett nytt ersättningssystem måste det fasas in så vi kan se vilka konsekvenser det får.
Nu väljer man istället att införa systemet fullt ut, utan konsekvensanalys.
Det är inte bara nonchalant mot alla de kvinnor som drabbas – det är också högst oansvarigt.
Till denna dåliga hantering hör också att handlingar som kommit in inte diarieförts, vilket är lagstadgat, och att vi i oppositionen därför inte fått del av hela underlaget. Därför har vi Kristdemokrater krävt och fått igenom att beslutet tas om.
Ett ersättningssystem som slår ut länets största mottagning är ett dåligt system.
De som drabbas är de gravida kvinnorna.
Det finns fortfarande chans att ändra detta när frågan igen behandlas den 26 oktober.
Anna-Karin Klomp
Oppositionsråd (KD)