Ett barn, en lärare, en bok och en penna kan förändra världen. Så säger årets vinnare av Nobels fredspris Malala Yousafzai. Utan en bra skola blir det inga innovationer, genombrott eller nya kunskaper. Vill ett land nå framgång måste man investera i utbildning. Därför är Nobeldagen en bra dag att rikta fokus mot kunskap.
När ett barn för första gången får frågan ”vad ska du bli när du blir stor?” befinner de sig sannolikt antingen i förskolan, på fritidshemmet eller i skolan. Skolan ska vara en plats där intresset väcks, där drömmar får vingar och där motivationen byggs upp.
Oavsett om en elev har som mål att bli sjuksköterska, ingenjör eller Nobelpristagare är betydelsen av stimulans, glädje och motivation under skoltiden avgörande för att nå den kunskapsnivå eleven behöver.
På Nobeldagen står inte bara Sverige i centrum. Kunskap, innovationer och genombrott, utveckling och demokrati är alla viktiga begrepp som går att förknippa med Nobelprisen. Och det är i skolan som begreppen får en tydlig innebörd.
En likvärdig skola med hög kvalitet ska vara inspirerande för våra barn och ungdomar. Läraren är den enskilt viktigaste resursen för att uppnå detta, men i dag får inte lärarna rätt förutsättningar att sköta sitt viktiga uppdrag. Tid som lärarna skulle vilja lägga på utveckling av undervisningen äts upp av administration. Lärarnas nekas det stöd de skulle vilja sätta in för att alla elever ska nå toppen av sin förmåga.
Både föräldrar och lärare upplever en frustration över otillräckliga resurser, men när lärare och föräldrar samarbetar mot samma mål kan vi nå ännu längre i att förverkliga barnets rätt att få lyckas.
I dag väljer tyvärr alldeles för många studenter bort läraryrket för att i stället satsa på andra karriärval. De potentiella lärarna ser att de inte blir korrekt värderade. Dessa bristande förutsättningar går direkt ut över eleverna.
För allt börjar med en bra lärare. Och ska vi locka de allra bästa till läraryrket måste fler vilja bli lärare. Inom bara fem år spår SCB att det kommer saknas 43 000 lärare. Det är särskilt alarmerande inom vissa ämnen.
År 2013 utexaminerades endast 27 lärare i kemi för årskurs 7–9. Samtidigt går cirka 500 lärare i NO-ämnen i pension varje år.
Ska vi få en skola i världsklass, där kunskapsresultaten höjs måste rätt medicin sättas in. När det fungerar som bäst för både lärare och elever har läraren möjlighet att väcka intresset hos barnen och eleverna. Det kan handla om kritor i ett klassrum, ett provrör och citronsyra, eller en kikare en stjärnklar kväll. Vi behöver en skola fylld av lust, motivation och glädje. Att undervisa och att lära sig ska vara roligt. Som förälder ska du känna dig trygg med att ditt barn får det stöd som han eller hon behöver för att nå kunskapskraven, men också den extra stimulans som peppar eleverna att nå så långt som möjligt.
Men i en skola som lyfter alla elever, måste skolan och lärarna ha verktygen för att möta dessa behov. Det är positivt att ha höga förväntningar på svensk skola, men då måste också ambitionen att skapa en bättre skola höjas.
Vägen till att Sverige återigen ska bli en kunskapsnation att räkna med och till ett Nobelpris börjar inte i ett forskningslaboratorium eller på ett universitet. Resan startar mycket tidigare än så. I en skola som ser varje elev. Med en lärare som lockar till kunskap. Och med föräldrar som stöttar lärarna. Det är lärarna som ska ge våra barn rätt förutsättningar, då har vi gemensamt ett ansvar att ge lärarna detsamma. Vi måste återge läraryrket dess tidigare höga status.
Christer Fuglesang, adjungerad professor KTH och ESA astronaut
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet